Via ekathimerini / Zero Hedge :
About 160,000 jobs will be lost this year in the commerce sector, according to the National Confederation of Greek Commerce (ESEE) as the constant decline in disposable income has led to a sharp drop in turnover and a steep rise in the number of enterprises shutting down.
The jobs to be lost concern 60,000 employers and 100,000 employees in the sector, ESEE expects. Given the data for a 6.2 percent fall in household consumption in 2011 and the Eurostat forecast for a further decline by 4.3 percent this year, ESEE warns that soon Greece will be in a condition of absolute poverty.
Vad som gör detta sorgligt är att det går omkring kostymklädda herrar under beteckningen IMF-delegater och leker Allan med budgeten för Grekland. De leker så mycket så de plötsligt inser att de gått för långt och då kan det låta så här från Poul Thomsen som är ansvarig för IMF-delegationen som förhandlar i Grekland:
I share the frustration of many Greek officials that much of the criticism from abroad overlooks the fact that Greece has done a lot, at a great cost to the population. While much still needs to be done, Greece has already come quite a long way. Failing to recognise this will not help mobilise support for the programme.
In this regard, I think that officials – myself included – need perhaps to be more sensitive to ensuring that we send a balanced signal when we say that the programme is off-track
Buhu! När man läser detta ska man ha i åtanke att IMF är en organisation som har en väl dokumenterad erfarenhet av vad deras sparpaket orsakar, inte minst deras räder i Afrika. Vill man kan man läsa en artikel från The Guardian/Observer från 2001 där Joseph Stiglitz beskriver hur IMF jobbar i ett fyrstegsprogram:
Each nation’s economy is analysed, says Stiglitz, then the Bank hands every minister the same four-step programme.
Step One is privatisation. Stiglitz said that rather than objecting to the sell-offs of state industries, some politicians – using the World Bank’s demands to silence local critics – happily flogged their electricity and water companies. ‘You could see their eyes widen’ at the possibility of commissions for shaving a few billion off the sale price.
After privatisation, Step Two is capital market liberalisation. In theory this allows investment capital to flow in and out. Unfortunately, as in Indonesia and Brazil, the money often simply flows out.
Stiglitz calls this the ‘hot money’ cycle. Cash comes in for speculation in real estate and currency, then flees at the first whiff of trouble. A nation’s reserves can drain in days.
And when that happens, to seduce speculators into returning a nation’s own capital funds, the IMF demands these nations raise interest rates to 30%, 50% and 80%.
‘The result was predictable,’ said Stiglitz. Higher interest rates demolish property values, savage industrial production and drain national treasuries.
At this point, according to Stiglitz, the IMF drags the gasping nation to Step Three: market-based pricing – a fancy term for raising prices on food, water and cooking gas. This leads, predictably, to Step-Three-and-a-Half: what Stiglitz calls ‘the IMF riot’.
The IMF riot is painfully predictable. When a nation is, ‘down and out, [the IMF] squeezes the last drop of blood out of them. They turn up the heat until, finally, the whole cauldron blows up,’ – as when the IMF eliminated food and fuel subsidies for the poor in Indonesia in 1998. Indonesia exploded into riots.
…
The IMF riots (and by riots I mean peaceful demonstrations dispersed by bullets, tanks and tear gas) cause new flights of capital and government bankruptcies This economic arson has its bright side – for foreigners, who can then pick off remaining assets at fire sale prices.
A pattern emerges. There are lots of losers but the clear winners seem to be the western banks and US Treasury.
Now we arrive at Step Four: free trade. This is free trade by the rules of the World Trade Organisation and the World Bank, which Stiglitz likens to the Opium Wars. ‘That too was about ”opening markets”,’ he said. As in the nineteenth century, Europeans and Americans today are kicking down barriers to sales in Asia, Latin American and Africa while barricading our own markets against the Third World ‘s agriculture.
In the Opium Wars, the West used military blockades. Today, the World Bank can order a financial blockade, which is just as effective and sometimes just as deadly.
Stiglitz has two concerns about the IMF/World Bank plans. First, he says, because the plans are devised in secrecy and driven by an absolutist ideology, never open for discourse or dissent, they ‘undermine democracy’. Second, they don’t work. Under the guiding hand of IMF structural ‘assistance’ Africa’s income dropped by 23%.
Did any nation avoid this fate? Yes, said Stiglitz, Botswana. Their trick? ‘They told the IMF to go packing.’
Stiglitz proposes radical land reform: an attack on the 50% crop rents charged by the propertied oligarchies worldwide.
Why didn’t the World Bank and IMF follow his advice?
‘If you challenge [land ownership], that would be a change in the power of the elites. That’s not high on their agenda.’
Nu väntar vi bara på att Portugal ska genomlida 4-stegsprogrammet. Sedan får vi hoppas att europas folk kan komma på ett eget en-stegsprogram för att göra sig av med IMF en gång för alla annars blir det ett globalt 4-stegsprogram.
Gonatt!
Källor:
http://www.ekathimerini.com/4dcgi/_w_articles_wsite2_1_01/02/2012_425579
http://www.zerohedge.com/news/greece-warns-it-will-soon-be-condition-absolute-poverty
http://www.guardian.co.uk/business/2001/apr/29/business.mbas
Det är inte lätt att hålla koll på allting som händer nu men för er som är nya och som vill förstå skuldkrisen finns det många källor men den senaste, förvisso på engelska, som jag kan rekommendera är Gonzalo Liras insiktsfulla Beginners guide to european debt crisis. Läs den!
För oss andra som följt den här farsen och börjar tröttna på den utdragna dödskampen av det europeiska (valuta)samarbetet så kan jag bidra med bingospel som vi av uppenbara skäl kan kalla (stats)skuldpundarbingo. Skriv ut och enjoy. Spelreglerna är enkla. Varje land, institution eller organisation som ”faller” kryssar ni för och det finns fyra jokrar som föreställer Max Keiser, Peter Schiff, Jim Rogers och Marc Faber. Dessa ger automatiskt ett kryss. För er som inte kan ländernas flaggor finns det en text-version längre ner. Några av er tänker säkert ”men Federal Reserve tillhör ju inte Europa” och det är sant. Icke desto mindre är de med och finansierar skulddramat genom att förse både IMF och ECB med likviditet i olika former (lån, valutaswappar osv). I det fallet då man bockar av Federal Reserve så är det mer i ett scenario då de inte längre förser IMF eller ECB med likviditet längre (hau ska de gå te?)
Skuldpundarbingo bitchez!
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Textversionen av skuldpundarbingo … bitchez!
Källor:
http://www.telegraph.co.uk/finance/financialcrisis/8886380/Eurozone-bail-out-fund-has-to-resort-to-buying-its-own-debt.html
http://www.reuters.com/article/2011/11/13/us-eurozone-efsf-idUSTRE7AC0M520111113
http://www.zerohedge.com/news/efsf-denies-it-illegal-pyramid-scheme
http://www.telegraph.co.uk/finance/financialcrisis/8885146/Markets-rise-but-contagion-fears-spread-to-Spain.html
http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/jeremy-warner/8882217/The-euro-is-being-held-together-only-by-fear.html
http://www.telegraph.co.uk/finance/financialcrisis/8882524/New-recession-threatens-the-globe-as-debt-crisis-grows.html
http://gonzalolira.blogspot.com/2011/11/beginners-guide-to-european-debt-crisis.html
Till allas förvåning har Italien det mesta av sitt guld (~2400 ton) hemma i Rom och inte i valven hos USA/Kanada/Storbritannien. Låt oss göra ett studiebesök för att se hur mycket 2400 ton guld är innan det konfiskeras av eurokraterna och IMF/Trojkan i utbyte mot mer skuld (skratta inte, det är snart verklighet om inte Kina hinner före).
Och via Rusia Today får vi denna korta inblick i vad några människor på New Yorks gator tycker om skuldsättning hos stat vs. privatpersoner.
Har ni hört uttrycket ”generation skuld”? Det är ett uttryck för den nu levande befolkningen i Sverige som saknar grundläggande förståelse för ekonomi och hushållning med pengar (a.k.a. privatekonomi) som skuldsatt sig upp över öronen i sin okunskap om grundläggande ekonomiska principer. Grundläggande förståelse för ekonomi och hushållning av pengar kallas med finare termer för finansiell förmåga, så kallad financial literacy. Det handlar om baskunskaper i hur man hushåller med pengar samt förstår enkla ekonomiska termer för att bilda sig en uppfattning om hur ekonomin fungerar.
Riksbanken har nyligen kommit ut med en ekonomisk kommentar betitlad ”Räknefärdighet, finansiell förmåga och hushållens ekonomi”. I den beskriver man det som nu gett oss en hel generation skuldsatta svenskar. Man talar om bristande förståelse för ekonomi och hushållning av ekonomin:
Under 2010 genomförde Finansinspektionen en undersökning bland vuxna svenskar som inkluderade standardmått på både räknefärdighet och finansiell förmåga. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs några centrala resultat från undersökningen vad gäller räknefärdigheten och den finansiella förmågan hos den svenska befolkningen. Huvudresultatet är att många vuxna svenskar har dålig räknefärdighet och klart bristande finansiell förmåga.
Vill man bli riktigt mörkrädd så kan man alltid djupdyka i rapporten Räknefärdighet och finansiell förmåga av Johan Almenberg och Olof Widmark. Där redogör man några av slutsatserna från Finansinspektionens konsumentundersökning från 2010. Några av slutsatserna där var följande:
Ett centralt resultat från vår undersökning är att det finns stora skillnader avseende räknefärdighet mellan olika grupper i befolkningen. Vi finner att räknefärdighet avtar med stigande ålder, i linje med det väletablerade resultatet att kognitiv förmåga i allmänhet avtar när vi åldras. Mer överraskande är att även den yngsta gruppen, individer i åldern 18‐29, presterar dåligt på dessa frågor. En sannolik men bekymmersam förklaring är att detta är en kohorteffekt, dvs. att miljöfaktorer så som hur skolan fungerar m.m. har lett dagens unga vuxna att ha lägre räknefärdighet än vad de äldre individerna i urvalet hade när de var i samma ålder. Eftersom vi använder tvärsnittsdata kan vi inte testa denna hypotes mer utförligt, men vi uppmuntrar till mer forskning kring detta eftersom en kohorteffekt i den här storleksordningen är att betrakta som ett förhållandevis allvarligt samhällsproblem.
Undersökningen fick också uppmärksamhet, bland annat av E24:
FI är oroad över resultatet och skriver i sitt pressmeddelande: ”…skulle svagheterna hos den yngre åldersgruppen (18-29 år) bestå i framtiden så ger resultatet anledning till oro.” och framhåller behovet av större satsningar inom skolan och övriga utbildningsväsendet på matematik och grundkunskaper i privatekonomi.
I förlängningen ser FI att den enskildes ekonomi kan påverkas om kunskaperna i matematik är bristfälliga. Den som inte kan räkna rätt kan inte heller välja mellan olika sparprodukter och kan inte heller bedöma risk.
Nej, just det. Bedöma risk är en egenskap som mycket få individer besitter idag. Vad som är skrämmande är inte mängden beslut som kräver baskunskaper i matematik och allmänkunskap i privatekonomi. Det som är skrämmande är att väldigt få individer har vad som krävs för att ta rätt beslut. Det betyder att det är en hel generation av vår befolkning som saknar de baskunskaper som krävs för att undvika ta riskfyllda beslut.
Undersökningen visade också att kvinnor ofta presterar sämre än män. Detta riskerar att sätta kvinnor i bekymmer när de överlever sina män och måste ta ansvar för ekonomin. De kvinnor som har ansvar för ekonomin trots brist på grundläggande kunskap om privatekonomi utgör också ett problem. Tycker mig se konsekvenser av detta redan idag. Så sent som i mars 2011 belyste E24 problemet:
Antalet ansökningar om betalningsförelägganden i Sverige ökade under 2010 med tre procent till dryga 1,2 miljoner ärenden. Den största ökningen syns hos unga tjejer, där antalet anmälningar till kronofogden ökat mer än dubbelt så mycket som hos män i samma ålder.
Störst skillnad syns hos de allra yngsta. Antalet artonåriga tjejer som hamnar hos Kronofogden har ökat med 8 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 3,3 procent hos artonåriga killar.
Och vidare läser vi…
Det här är en förändring på marknaden som smugit sig på oss. Idag kan man konsumera artiklar på kredit som man inte kunde förut, och många av dessa är artiklar som vanligtvis konsumeras av kvinnor, säger Jan Åkerlund.
Att bara betala av 25 kronor i månaden för en vara kan tyckas överkomligt för många unga, men för många blir de ackumulerade skulderna ett problem.
– Många uppfattar krediter som någon form av inkomst, eller reserv som man kan handla för. När folk använder exempelvis ikeakort eller icakort, där du anges kredit per automatik, är det lätt att deras kostnader överstiger de intäkter de har, utan att de tänker på det, säger Jan Åkerlund på Kronofogdemyndigheten.
Vad vi ser idag är de sanna konsekvenserna av en havererad grundskola. Jag tänker inte peka finger i någon riktning men jag kan återge min egen personliga reflektion av hur detta ser ut på min egen dotters skola. Hon går i mellanstadiet och har ännu inte fått någon som helst undervisning i innebörden av pengar och privatekonomi över huvudtaget. Alltjämt som flera klasskamrater som inte ens nått tonåren går omkring med iPhones, med abonnemang (ej kontantkort) ska tilläggas.
Jag har haft flera samtal med dotterns klassföreståndare om betydelsen att lära ut vad pengar är, lära ut om privatekonomi och hur man hushåller med pengarna. Det enda jag får är ett medhåll men lektionerna i dessa ämnen lyser med sin frånvaro. Jag har slutat påpeka detta för skolan och väljer att själv lära mitt barn varför det är viktigt med privatekonomi. Det vi ser idag är bara början på en spridning av okunskap som kommer kulminera i en skuldkris för medelklassen som saknar motstycke i modern tid.
Vad är då lösningen? Jag har en lösning. Lär ut vad pengar är till och börja med och lär ut att kredit är inte en tillgång utan en skuld. Skuld är en börda som påverkar privatekonomin. Det är en hel generation som växt upp med en syn på krediter som en tillgång. Skolor och samhället i övrigt måste inta en mer fientlig inställning mot krediter och skuld. Nu vet jag att det inte kommer att hända då hela vårt samhälle bygger på skuldsättning.
Som av en händelse av stor ironi så kan man gå in på Kronofogdens sida betitlad ”Enkla knep förebygger ungdomars skuldsättning”. Där får man tips om en sida där ungdomar kan lära sig hur man undviker skuldsättning. Vet ni vad det roliga är… sidan finns inte! (priva själv klicka på http://www.kronofogden.se/ungdomar.
Klicka på bilden för en större version i nytt fönster
Okej, men om vi söker på ”Ungdomar” på kronofogdens hemsida så får vi på fjärde träffen en länk till en sida där skolor kan ta del av material för att lära ut hur man undviker skuldsättning. Vad som är intressant är att det inte finns något som helst material för grundskolan inom ämnet privatekonomi. Fast jag kan trösta er med att ämnet nu ska ingå i gymnasieutbildningarna. Gymnasiet! Vad som finns för grundskolan och då för högstadiet är material för vad man ska göra när man är brottsoffer och när man måste betala skadestånd (!!?!?!?!), kanske förberedande inför de stämningar ungdomar står inför när de laddat ner olagliga låtar? Det finns alltså inget som helst material för grundskolan i ämnet privatekonomi (jag vet, jag upprepar mig).
Lite skrämmande om du frågar mig.
Vad säger då skolverket? Ja, under ämnet samhällskunskap för 4-6 klass finns följande:
Samhällsresurser och fördelning
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Vad som avses med privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion återstår att se. Enda man får ut av kunskapskraven till kursplanen för samhällskunskap vad gäller användningen av ”ekonomi” är ”strukturer” i samhället där ekonomi är en. I övrigt lyser ordet ”privatekonomi” med sin frånvaro även där. Nedan ett utdrag av olika kunskapskraven för betygen E/C/A för slutet av årskurs 6:
Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande/relativt väl fungerande/fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka
Att jag valt slutet av årskurs 6 och inte 9 är för att privatekonomi bör finnas med som kunskapskrav i slutet av årskurs 6 anser jag. När man börjar 7:e klass är man väl bekant med termer som kredit och lån. Då är det närmast för sent om inte eleven/barnet har några förkunskaper i privatekonomi.
För vad det är värt så hoppas jag att fler föräldrar försöker banka i ordet privatekonomi i tidig ålder, för skolan gör det då inte. Okunskapen inom ämnet privatekonomi tycks genomsyra hela utbildningsväsendet och när det väl dyker upp som ämne är det för sent.
Källor:
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_nr3_11sv.pdf
http://www.fi.se/upload/60_Konsument/raknefardighet_finansiell_formaga_110126.pdf
http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/fi-matematikkunskaper-brister-hos-unga-vuxna_2607365.e24
http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/unga-kvinnors-skulder-okar-mest_2684099.e24
http://www.kronofogden.se/nyheterpressrum/nyheter/2010/nyheter2010/enklaknepforebyggerungdomarsskuldsattning.5.233f91f71260075abe8800027062.html
http://www.kronofogden.se/lararrummet.4.225c96e811ae46c823f800010064.html
http://www.kronofogden.se/lararrummet/forhogstadielarare.4.616b78ca12d1247a4b280002988.html
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor1
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Samhallskunskap.pdf
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Samhallskunskap_kunskapskrav.pdf
Fixa en kopp kaffe/te med en bulle och sätt dig ner och kolla på detta:
Efter att ha läst ett inlägg från bloggrannen Flute-tankar så lägger vi också upp länken till bloggen ”Kortstrul” – http://kortstrul.wordpress.com. En mycket intressant sida om ”strulet” med kortbetalningar. Ingen har väl missat den senaste tidens debatt om att Arbetsmiljöverket med generaldirektören i spetsen vill förbjuda kontantbetalningar i småbutiker för att minimera rånrisken. Det vore intressant att veta hur man tänkt att butiker ska gå över till ett system som dels kostar en hel del och dessutom är beroende av elektricitet (högre strömförbrukning), uppkoppling och speciell utrustning. Undrar om detta utspelet har något att göra med att Handels nu aggressivt marknadsför sitt nya betal- och kreditkort (fast dom kallar det för förmånskort), jag kommer att återkomma till detta senare i artikeln.
Att ta bort kontanthanteringen på grund av rånrisken är ett naivt sätt att lösa ett problem som grundar sig på bristen på samhällsresurser för att hantera kriminalitet. Dessutom löser man inte problemet. Korten kan fortfarande förfalskas (med eller utan chip), kortläsare kan manipuleras och dessutom hittar kriminella alltid nya sätt och anpassar sig till de förutsättningar de har för att fortsätta med sin kriminalitet. En allvarlig aspekt av detta anser jag är att i strävan att gå bort från kontanthanteringen så ignorerar man att när systemen är nere av olika skäl så fungerar de inte. Kortbetalning är en del av ett fungerande samhälle men kontanthantering är en del av ett samhälle. Kontanthantering får aldrig helt avvecklas till förmån för lösningar som är helt beroende av både teknik och uppkoppling. Jag vill påminna om att NASA nyligen (egentligen sedan flera år tilbaka) varnat för mycket kraftiga solstormar med solvindar de närmsta åren som kan slå ut stora delar av vårt samhälle. Till detta har vi andra störningar både i tillgängligheten av elektricitet och uppkoppling vilket många näringsidkare ute i landet fått erfara efter stormarna Gudrun och Per.
Om vi riktar blickarna på Handels igen så ser jag framför mig att Handels i någon form har ett stort ekonomiskt intresse av att deras medlemmar använder deras nya kort s.k. förmånskort. Det är givetvis inget fel i att tjäna pengar, särskilt inte på nya innovativa sätt. Men det förutsätter att man inte skapar nya bekymmer eller begränsar befintliga möjligheter. Detta ”Handelskort” är inte i sig ett betal- och kreditkort från början utan det måste aktiveras av medlemmen. Då övergår kortet från att vara ”Handelskort” till att bli ”Handelskortet MasterCard”. Men efter det är det fritt fram att shoppa loss (det är ju vad man kan tro efter ett besök på Handels hemsida). Följande gäller när man handlar på kredit:
Prisinformation Handelskortet MasterCard
* Årsavgift: 0 kr
* Årsränta: 13,90% vilket ger en kreditränta/månad på 1,16%
* Effektiv ränta: 16,06% vid 10 000 kr, 15,44% vid 20 000 kr (2009-08-08)
* Aviavgift: 9 kr/månad (0 kr med e-faktura)
* Kontantuttagsavgift: 5% av beloppet eller lägst 35 kr per uttag
* Administrativt påslag vid omräkning från utländsk valuta till svenska kronor: 1,5% på valutakursen
Jag tycker att ett förmånskort är en sak men marknadsföringen som pågår för detta kort är helt och hållet inriktat på kreditkortsdelen (tro mig, min fru har redan fått 3 seperata brev inom loppet av 3-4 veckor). Det är bortom min förståelse varför man insisterar på att låta människor köpa på kredit hela tiden. Vi befinner oss redan i en ”skuldkris” vilket finanskrisen döpts om till. Det framstår som ansvarslöst att så aggressivt marknadsföra något som bygger på att man ska skuldsätta sig. Det är trots allt ett fackförbund vi talar om, inte en privatbank. Det är nog ingen slump att Arbetsmiljöverket vill förbjuda kontanthanteringen i samma veva som Handels lanserar sitt eget betal- och kreditkort. Jag är övertygad om att om vi lade ner tid på detta skulle vi finna kopplingar till aktörer på banksidan som genom lobbyism driver dessa frågor parallellt.
Om vi slutligen går tillbaka till kontanthanteringen så kan jag nämna att förbjuda kontanthanteringen samtidigt som fler och fler använder betal- och kreditkort är något bankerna länge drömt om. Detta är till och med mer än en dröm hos bankerna. Detta har större makroekonomiska konsekvenser för vår ekonomi än vad många förstår eller ens kan greppa. Genom att helt digitalisera penningflödet får bankerna fullständig kontroll över penningflödet oavsett vilken typ av transaktion det gäller. Frågan vi ska ställa oss är, vill vi ha det så? Vill vi ge upp friheten att ha kontanter, att kunna betala med kontanter och inte minst riskera att någon bestämmer vad vi får använda pengarna till? Jag tänker inte insinuera att man gör något olagligt med pengarna men saker vi tar för givet att vi får göra idag, är det inte säkert att vi får göra imorgon om vi överlåter kontrollen av penninghanteringen till bankerna och deras hantlangare (tog mig friheten att uttrycka mig så om Handels och Arbetsmiljöverket). Dessutom ser bankerna kontanthanteringen som en kostnad för dem eftersom kontanter inte genererar någon ränta eller intäkt åt bankerna. Bankerna tjänar endast pengar när pengarna existerar i systemet, vare sig det handlar om utlånade pengar eller pengar insatta på kontot. Att ta bort kontanthanteringen är ta bort en av våra största friheter vi har, kontrollen över våra egna pengar!
Skulle vilja avsluta med ett känt citat:
Give me control of a nation’s money and I care not who makes her laws.
- Mayer Amschel Rothschild
Källor:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/butiker-kan-forbjudas-anvanda-pengar-1.1077584
http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/b0998e0e33cb1ed5c1256eb0002dccff/086082a5e7a0f354c125763b00265783?OpenDocument
http://www.entercard.se/content.ap?thisId=597
http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/b0998e0e33cb1ed5c1256eb0002dccff/ef878a6083cbc09bc125763300316d3f?OpenDocument
http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/unidView/C88ED40986C6A9CFC125762C00408E6B
Senaste kommentarer