Hur väl detta svar matchar verkligheten ute på lokalkontoren är ju en annan sak men nu har SEB svarat på min kommentar om guld i bankfack via twitter:
Källor:
http://twitter.com/#!/SEBSverige/status/101659297297076224
http://twitter.com/#!/centrifugen/status/101331780312903680
Då var det dags! Precis som jag skrev den 27:e augusti så kommer Renminbis roll i ekonomin att bli större. Ingen större överraskning då Kinas ekonomiska muskler är lagom mycket starkare än många andra ”stormakter” och då är renminbin ingen ”världsvaluta” … än.
Nu var det dags för SEB att introducera renminbin eller som de kallar det, yuanen. ”Yuanen” är till renminbin som ”dollar” är till USD. Vi kommer att se debattsidor på Dagens Industri med skribenter som kliar sig blodiga hur de själva och svenska folket ska vänja sig vid den nya världsvalutan renminbi och vad de ska kalla den.
Så här skrev DN i morse:
Kinas nya internationella valuta yuan (CNH) lyfts nu definitivt in i SEB:s finaste tradingrum. Som första nordiska bank erbjuder SEB sina företagskunder flera nya tjänster som ska underlätta affärerna i vad man räknar med ska bli en världsvaluta på sikt. SEB hoppas även på att CNH blir ett viktigt inslag i varje större placeringsportfölj framöver.
Nu talas det om ”yuan” och inte ”renminbi” men det är som att prata om kronor och ören i detta sammanhang. Nedan är en jämförelse som kan förbättra förståelsen för skillnaden mellan yuan och renminbi, om det hjälper.
分 => Fen => cent
角 => Jiao => dime
圆 => Yuan => dollar
Även Wall Street Journal försöker reda ut det här med ”renminbi” vs. ”yuan”…
Despite the hubbub over the newfound flexibility announced by Chinese officials over the weekend, here at MarketBeat, we’re concerning ourselves with a somewhat more pedestrian question: Exactly what do you call the Chinese currency?: Yuan or Renminbi?
We’ve seen them used pretty much interchangeably, but were wondering exactly what the distinction is between using one or the other.
Is it a subtle parsing? A matter of slang? As per usually, we turned to the Journal’s in house bible for a bit of explanation. Unfortunately, we didn’t find much. “Use yuan to refer to the currency of China, though renminbi is also used by some,” it says.
Mycket intressant utveckling. Om det nu blir CNH istället för RMB i fondlistan återstår att se men det spelar mindre roll. Välkommen till världen av papperspengar…
Källor:
http://mfc.elmberg.net/2010/08/27/renminbi-hos-en-fondforvaltare-nara-dig/
http://www.dn.se/ekonomi/yuanen-in-i-sebs-finrum-1.1227443
http://blogs.wsj.com/marketbeat/2010/06/21/yuan-or-renminbi-whats-the-right-word-for-chinas-currency/
http://home.wangjianshuo.com/archives/20070826_is_rmb_and_yuan_the_same_yes.htm
Kommer ni ihåg när jag skrev om ”erbjudandet” från Citibank?
Idag fick jag ett ”erbjudande” hemskickat med det otroliga erbjudandet att ta lån upp till 250.000 utan säkerhet. Det roliga för mig (ja nu skrattar jag nästan åt allt) är att brevet kommer nu. Sist jag fick brev från Citibank var det en varningsklocka. Faktum är att det inte bara var Citibank som skickade brev under den perioden. Sedan dess har jag faktiskt varit förskonad från detta slöseri av svensk (utländsk?) skog, tills nu.
Nu ville det sig inte bättre än att exakt samma sak som skedde 2008 nu spelar upp sig på något märkligt sätt. I oktober fick vi inom loppet av två veckor helt identiska brev från Handels (facket alltså) om att skaffa deras kreditkort med förmånliga rabatter. Nu i november fick vi två identiska brev från Swedbank också inom loppet av två veckor med erbjudande om 10.000 i kredit för oväntade utgifter. Det räcker liksom inte med ett brev. Utan de skickar om och om igen tills de får sina kreditslavar. Till detta så kan man konstatera att det inte på ett ända ställe står något om ordet ”spara”. Fast vi som följt detta globala drama är ju knappast förvånade.
Jag har tidigare belyst bankernas iver att skapa krediter (a.k.a pengar från tomma intet). Vet ni hur många gånger ordet spara finns med i Swedbanks senaste erbjudande? Se själva.
Svaret är givetvis 0 (noll). Det bästa Swedbank kan erbjuda i sparande med garanterad avkastning och direkt tillgång till pengarna är 0,90% i ränta. Banken betalar alltså mindre än en spänn för varje hundring på årsbasis för att få ha dina surt förvärvade pengar hos banken. Swedbank verkar dessutom vara den bank som trycker minst på sparande vilket är mindre överraskande.
Som en intressant sak att följa framöver så förväntar jag mig en ”attack” på guld och silver som investering från bankerna vilken dag som helst nu. Givetvis kommer det basuneras ut via Dagens Industri som är aktörernas kanal ut till ”fårket” (eng. sheeple som referar till får som rättar sig i ledet och till sist blir slaktade). För att spä på denna komedi (alt. tragedi, beroende på mitt humör) så kan jag köra lite gamla klassiker som jag skrivit om, i kronologisk ordning (från nutid och bakåt):
2010-11-18:
Henrik Mitelman (chefsstrateg på SEB) skrev: ”Det enda som verkar glimma är guld, som av någon outgrundlig anledning ses som något kul trots att det varken används till något produktivt eller ger någon ränta.”
2010-07-29
# Av sixten b den 10 juni 2010 kl 14:34
Är det inte så att det nuvarande finansiella systemet håller på att braka ihop,och det är därför som guldet har stigit så länge? Vi har ju länge levt med ”fractional reserve banking” som ju egentligen bygger på bedrägeri,om man ska se krasst på det hela. (Bankerna har 1 krona men kan låna ut 9 kronor, var kommer de nio kronorna ifrån?) Så enligt den österrikiska ekonomiska skolan,som faktiskt förklarar dessa sammanhang ganska enkelt,utan komplicerade ekvationer,kommer detta bedrägliga system att kollapsa genom sin egen tyngd. Jag tror att vi bevittnar guldets omvärdering som pengar igen,och om jag har rätt,så borde alla ha en liten del fysiskt guld,för man vet aldrig vad som händer med pappersguldet om/när den slutliga kollapsen inträffar. Har Handelsbanken möjlighet att erbjuda sina kunder att köpa guld över disk,eller har ni åtminstone planer på det?# Av Torbjörn Iwarson den 10 juni 2010 kl 15:37
Handelsbanken kan hjälpa till att förmedla investering i fysiskt guld, men vi erbjuder det inte själva. Vi har inga planer på att själva erbjuda handel i fysiskt guld pga den ökade risken för rån. En banks verksamhet är att kanalisera inlåning till dem som behöver låna, istället för att varje sparare ska hitta någon som vill låna. En sådan bank behöver egentligen inte något eget kapital alls, men har det för att täcka eventuella kreditförluster på utlåningen så att inlånarna/spararna kan känna sig trygga på en rimlig nivå. Detta är inte fel, utan såsom bankverksamhet alltid har fungerat.
2010-05-27
Jörgen Kennemar (råvaruanalytiker på Swedbank) skrev:
Det finns också uppfattningar om att det låga ränteläget och den expansiva finanspolitiken kommer leda till inflation. På så vis kan guld vara ett alternativ för placerare, säger Jörgen Kennemar.Men med ett mer stabiliserat Europa i huvudscenariot tror han inte att det finns någon större uppsida kvar för den som vill vara med på guldresan.
– Under förutsättningarna att problemen löser sig så ligger det mesta av uppgången snarare bakåt i tiden, säger Jörgen Kennemar.
Det mest fascinerande svaret tycker jag Henrik Mitelman står för med sin oförståelse för varför guld är något att ha. Jag har full förståelse att folk inom branschen jobbar med olika instrument med olika avkastning och att guld är ett mindre önskvärt sådant i fysisk form. Men vi har inte en fungerande marknad och fiat-pengar som det fungerar idag är ur funktion. När vi ser centralbanker, investerare och organisationer samla på sig av den gula metallen och chefsstrategen för SEB ställer sig oförstående till detta (för det är DETTA som driver guldpriset uppåt) så kan jag bara skratta. Han är chefsstrateg… LOL liksom
Källor:
http://mfc.elmberg.net/2010/09/23/sist-jag-fick-erbjudande-hemskickat-fran-citibank-var-sommaren-2008-gissa-vad-som-lag-i-brevladan/
http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sparguiden/index.htm
http://www.swedbank.se/privat/kort-och-betalningar/nyckelkund-mer/index.htm?WT.mc_id=3950
http://mfc.elmberg.net/2010/11/18/dagens-citat-fran-en-chefsstrateg-pa-seb/
http://mfc.elmberg.net/2010/07/29/handelsbanken-svarar-pa-fragan-om-handel-med-fysiskt-guld/
http://mfc.elmberg.net/2010/05/27/propagandatrummorna-klamtar-akta-er-for-guld/
Tipstack till Peter
Skrivet av chefsstrategen på SEB…
Henrik Mitelman skrev:
”Det enda som verkar glimma är guld, som av någon outgrundlig anledning ses som något kul trots att det varken används till något produktivt eller ger någon ränta.”
Källa:
http://di.se/Default.aspx?pid=220253__ArticlePageProvider
http://twitter.com/mitelman
http://twitter.com/#!/centrifugen/status/5157542602735616
Det har väl knappast undgått någon att man genomför stresstester på 91 banker i Europa, främst inom Eurozonen där man vill visa att allt är i sin ordning. Jag tänkte bistå med dokumentet (se ”CEBS’S Statement on key features of the extended EU-wide stress test” nedan bland källorna) som beskriver dessa stresstest och vilka banker som ingår i detta test. Jag kan redan här avslöja att alla svenska storbanker är med (Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea).
Hur dessa stresstest ska gå till har bollats fram och tillbaka. 16 banker i Tyskland uttryckte sitt stöd för Deutsche Bundesbank president, Axel Webber, som tyckte att man inte skulle redovisa allt fuffens. Man lovar transparens men vill samtidigt dölja så mycket som möjligt. Vet inte om den planen lyckas men man kan inte både ha kakan och äta den.
Jag har kallat detta för en fars och det är vad det är. Först åtnjuter bankerna skattebetalarnas medel för att tillskansa sig ”kapital”, sedan får de bestämma villkoren för den kontroll som ska visa marknaden att man kan lita på bankerna. Om möjligt så ska man också se till att dölja det som inte marknaden ”behöver” känna till.
Så här står det i det meddelandet som CEBS (Committee of European Banking Supervisors) gav ut häromdagen:
The objective of the extended stress test exercise is to assess the overall resilience of the EU banking sector and the banks’ ability to absorb further possible shocks on credit and market risks, including sovereign risks, and to assess the current dependence on public support measures.
The exercise is being conducted on a bank-by-bank basis using commonly agreed macro-economic scenarios (baseline and adverse) for 2010 and 2011, developed in close cooperation with the ECB and the European Commission.The macro-economic scenarios include a set of key macro-economic variables (e.g. the evolution of GDP, of unemployment and of the consumer price index), differentiated for EU Member States, the rest of the EEA countries and the US. The exercise also envisages adverse conditions in financial markets and a shock on interest rates to capture an increase in risk premia linked to a deterioration in the EU government bond markets.
On aggregate, the adverse scenario assumes a 3 percentage point deviation of GDP for the EU compared to the European Commission’s forecasts over the two-year time horizon. The sovereign risk shock in the EU represents a deterioration of market conditions as compared to the situation observed in early May 2010.
The scope of the stress testing exercise has been extended to include not only the major EU cross-border banking groups but also key domestic credit institutions in Europe. The banks that have been included in the exercise are listed in the Annex. In each EU Member State, the sample has been built by including banks, in descending order of size, so as to cover at least 50% of the national banking sector, as expressed in terms of total assets. For the EU banking sector as a whole, the 91 banks represent 65% of the EU banking sector. Banking groups have been tested on a consolidated level. This means that subsidiaries and branches of an EU cross-border banking group have been included in the exercise as a part of the test of the group as a whole.
The results of the stress test will be disclosed, both on an aggregated and on a bank-by-bank basis, on 23 July 2010.
It should be noted that a stress testing exercise does not provide forecasts of expected outcomes, but rather a what-if analysis aimed at supporting the supervisory assessment of the adequacy of capital of European banks.
Källor:
http://mfc.elmberg.net/2010/07/05/ekonomikommissionaren-olli-rehn-lovar-full-transparens-for-stresstesten-men-de-ska-sjalva-valja-vad-som-ska-redovisas-farsen-fortsatter/
CEBS’S Statement on key features of the extended EU-wide stress test
På Dagens Industri kan man läsa följande från SEB:s privatekonom Gunilla Nyström:
Jag tycker inte längre att en vanlig bostadsköpare bör ha som ambition att bli skuldfri under den tid som man äger sin villa. Man får ställa konsumtionsbehovet under livet mot amorteringar
Som om vikten att konsumera skulle kompensera för framtida räntehöjningar och möjligheten att bli skuldfri o därmed få mer över till annat!
Gunilla fortsätter:
En viss amorteringseffekt ligger det ju i en normal inflationstakt på 2 procent och en realtillväxt på 1,5 procent som en schablon för en långsiktig prisutveckling. Över tid kan det vara en rimlig ambition att amortera ned lånet till hälften
Rimlig ambition?
Jag orkar inte ens lägga tid på räkneövningar för sånna här idiotiska påståenden som SEB:s privatekonom kommer med. Jag rekommenderar Cornucopias räkneexempel som visar något helt annat än vad Gunilla Nyström påstår.
http://cornubot.blogspot.com/2010/01/proffsen-ljuger-ratt-i-ansiktet-pa-folk.html
För övrigt äcklas jag av att bankerna nu blivit helt galna och till varje pris måste låna ut utan något som helst ansvar för konsekvenserna vid räntehöjningar eller det faktum att de är en del av ett system som måste fungera och därför bör ta ett samhällsansvar att inte ge dåliga råd eller för den delen ge dåliga lån!
Det är dags att på allvar mynta ordet finansiell terrorism för det är vad detta handlar om.
Senaste kommentarer