Utan vidare kommentarer…
Är det någon som läst intervjun med Lars Ohly i Dagens Industri (länk)? Jag blir mörkrädd, särskilt när man begrundar att han faktiskt är partiledare. Han må vara partiledare för vänsterblockets minsta parti men icke desto mindre en partiledare med en roll att representera inte bara sitt parti utan även de röstberättigade som sympatiserar med partiets ideologi. Vad sägs om följande:
Så hur har du dina pengar placerade?
”Jag har ju inga – jag har ju skulder. Om jag har några kronor över så går de till ett sparkonto. Men skulderna på bostadsrätten uppgår väl till 2,4 miljarder, nej miljoner.
Och hade man några tvivel på hans oförmåga att hantera pengar så får man det besvarat också:
Alla dina besparingar går till ett bankkonto?
”Ja, men jag har inga. Det växer som mest till 15.000 till 20.000 innan jag gör av dem.
Man ska komma ihåg att detta är en man som får en hel del av våra surt förvärvade pengar för att prata i riksdagen och agera högsta representant för en liten grupp röstberättigade. Nu är det inte min avsikt att ”hacka” på Lars Ohly utan bara påvisa bristen av sinnesnärvaro hos våra politiker för den tid vi lever i, oavsett om de sitter i regeringsposition eller opposition. Nu är inte Lars Ohly den enda av partiledarna och riksdagsledamöterna som lever ett skuldsatt och ekonomiskt eftersatt liv, vilket vi kommer att se mer av nedan. Detta löper som en röd tråd hos många andra men Lars Ohly står ut med sitt prat om den ”onda kapitalismen” samtidigt som han med sina skulder och sitt sätt att leva (bostadsrätt) är en lika stor del av den som alla andra.
När man har skulder är man en del av det som Lars Ohly betecknar som det ”kapitaliska systemet”. Jag ålägger inte alla skuldsatta med bördan av sin situation men utan tvekan är många människor ett offer för sitt eget beteende. Om vi ska få ett slut på lånefesten och få människor att ändra beteende så måste beteendet återspeglas på alla nivåer och detta inkluderar politiker och särskilt de som sitter i riksdagen.
Det farliga med Lars Ohly och hans situation (liksom många andra politiker i hans ekonomiska situation) är att de kommer böja lagarna efter sitt behov. Om en politiker har bekymmer är det svårare men när beteendet genomsyrar en större mängd folkvalda så kommer de att agera i sitt eget intresse. Där kommer situationen som skuldsatt in i bilden. Beteendet att vara skuldsatt är standard och helt normalt, därför kommer skuldfesten att få ett abrupt slut på alla samhällsnivåer.
Att försätta sig i skuld verkar vara något som genomsyrar hela samhället men vänstern framförallt. Jag tänker närmast på Lessebo kommun med kommunalrådet Monica Widnemark (S) som lekt centralbankschef fast utan sedelpress. De sitter på dryga 800 miljoner i skulder:
Förklaringen sägs vara stora investeringar i reningsverk och fjärrvärme. Men kommunen har också lekt affär, med ett från starten lagvidrigt samarbete med New Wave Group. Kommunalrådet Monica Widnemark (S) spelar ett högt spel, med kommuninvånarnas tillgångar som insats. Högt räknat har det gett ett par hundra arbetstillfällen.
Som Smålandsposten tidigare rapporterat har det samägda bolaget en låneskuld på 249 miljoner kronor för jättesatsningen i Kosta. Att kommunen försökt sälja sin andel på 51 procent av Kosta köpmanhus utan att lyckas vittnar om att marknaden främst ser riskerna framför framtida eventuella vinster.Källa: Smålandsposten
Och om vi inte kan få nog av småländska kommuner som skuldsätter sig så kan vi fortsätta med småländska föreningar. Efter att ishockeylaget Växjö Lakers fått lån av Växjö kommun för arenabygget så tittar man på möjligheten att låna ut till mindre föreningar, notera första meningen:
Vi vill göra det möjligt för klubbarna själva att kunna påverka storleken på det de gör. Genom att kommunen lånar ut pengar, får föreningarna också verkligen tänka efter hur de ska satsa, säger han. Förslaget om att låta idrottsföreningar låna pengar av kommunen har ännu inte klubbats igenom i kommunfullmäktige, men Ulf Hedin tror inte att det kommer att vara något problem att få igenom förslaget. Redan nu har fritidsnämnden utlovat ett lån till Åby-Tjuredas idrottsförening på 945 000 kronor för utbyte av kulvertledningar till konstisbanan i Åby och till en installation av en värmepump. Det andra lånet på 2 595 000 kronor gick till Gransholmens idrottsförening som ska gå till en nyanläggning av en konstgräsmatta.
Källa: Smålandsposten
Och hur tänker man då… jo:
Räntorna på lånen kommer att vara marknadsbaserade och utan subventioner från kommunen. Men Ulf Hedin tror inte att det finns risk för att föreningarna inte kommer att kunna betala tillbaka lånen. Enligt fritidsnämndens lånekriterier ska en förening bland annat kunna visa upp en balanserad budget de senaste tre åren och inte ha några skulder till vare sig Växjö kommun eller andra aktörer. På så sätt vill man minimera risken att en förening inte kan betala tillbaka sitt lån.
– Då får kommunen helt enkelt ta över anläggningen. Men vi jobbar stenhårt för att en sådan situation aldrig ska inträffa. Vi försöker vara så försiktiga som vi bara kan, säger Ulf Hedin.Patric Martinsson är ordförande i Gransholms IF. Han säger sig vara nöjd med fritidsnämndens utlovade lån för en ny konstgräsplan.
– Det finns väl alltid risker med att ta lån. Men vi känner oss trygga med det, vi har en bra plan, säger han.Källa: Smålandsposten
Man tror… man hoppas… och man har en plan. Stickan har en plan! Man leker riskanalytiker och ignorerar världen och skuldkrisen. Man bygger vidare på lånefesten som nu genomsyrar varenda instans av vårt samhälle, från våra barn (smslån), familjer (huslån), föreningar (kommunlån) och vidare upp på företag och landsnivå. Detta är den perfekta stormen. Det uttrycket användes bara för några dagar sedan på E24 av Nouriel Roubini som menar att vi står inför en ny finanskris 2013. Inte så konstigt. Alla som tar sig några minuter att sätta sig in i situationen vi befinner oss i kan se vad som väntar.
Allt detta jag skrivit om är ett symptom på en sjukdom vars verkliga verkningar kommer drabba vårt land som helhet de kommande åren. Vi står inför utmaningar som saknar motstycke i historien och sättet man väljer att tackla dom är att låtsas som inget och fortsätta som vanligt. Ingen vill ta orden i munnen och säga det som det är. Ordet jag skulle vilja använda är kollaps och det är ingen överdrift i betydelse. Låt oss avvakta och se när (inte om) IMF knackar på vår dörr för att ”hantera” bakfyllan av vår lånefest. Den dagen kommer.
Källor:
http://di.se/Default.aspx?pid=239901__ArticlePageProvider
http://www.smp.se/ledare/lessebo-i-topp(2832844).gm
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/lan-till-idrottsforeningar(2853102).gm
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=4309433
http://www.e24.se/makro/varlden/roubini-varnar-for-den-perfekta-stormen_2866922.e24
Jag vet inte men … detta var lite kul faktiskt (läs tidigare artikel)
- Dumpa Lars Ohly (nästan för sent för V nu).
- Uttalanden av enskilda partiledare inom det rödgröna samarbetet görs endast inom anvisade områden. I övriga fall ska det hänvisas till en gemensam talesperson.
- Är man oenig så ska man inte ge sken av detta genom att svara på frågor där man inte enats om en gemensam linje.
Ju närmare vi kommer valdagen desto mer klarnar det hur svagt stödet är för de rödgröna, och värre tycks det bli. Det tycks inte spela någon roll vad de rödgröna presenterar, stödet minskar ändå. Svaret på gåtan är faktiskt ganska enkel att lösa och jag ska här presentera vad som borde vara uppenbart för varenda en som inte vet.
Enskilt största anledningen till att att de rödgröna tappar stöd är…
Just det! Lars Ohly!
Svenska Dagbladet betraktar nu på morgonen (söndagen den 29:e augusti) de rödgrönas låga opinionssiffror och kan konstatera ungefär vad jag gjort:
Resultatet för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i dagens Sifo ligger drygt 6 procentenheter lägre än lägstanoteringen under tidigare borgerliga perioder, som är från november 1991.
Sådana historiska jämförelser är förstås inte invändningsfria. Under den borgerliga perioden 1976–1982 fanns inte Miljöpartiet. Och 1991–1994 satt de gröna inte i riksdagen. Att Miljöpartiet i mätningar numera är Sveriges tredje största parti har naturligtvis minskat utrymmet för både S och V.
Men huvudförklaringen till dagens svaga Sifosiffror för de röda partierna är den kraftiga Socialdemokratiska blodförlusten i slutet av våren, efter att de rödgröna hade presenterat sin gemensamma ekonomiska politik.
Och att de besvikna S-sympatisörerna inte har sökt tröst hos Vänsterpartiet. Kanske innebär det rödgröna samarbetet att frustrerade S-väljare inte längre ser Lars Ohlys parti som ett alternativ för att markera missnöje.
Men enligt Socialdemokraterna är förklaringen att partiets sympatisörer har ”lagt sig på soffan” istället för att byta parti. Att vinna tillbaka dem är därför en av kampanjarbetarnas huvuduppgifter fram till valet.
Intressant att notera är hur man väljer att vända på påståendet om Lars Ohly, dvs folk är hellre soffliggare än att rösta på V. Det vore intressant att veta hur svenska folket hade svarat på opinionsundersökningarna om man haft med följande fråga för ”soffliggarna”:
Hur hade du röstat om Socialdemokraterna utelämnat V från det rödgröna samarbetet?
Jag utmanar Novus att genomföra en sådan undersökning. Andra orsaker bakom de rödgrönas katastrofsiffror kan nog diskuteras men en annan trolig orsak bakom de dåliga opinionssiffrorna är troligen oenigheten inom de rödgröna. Där är Lars Ohly (återigen) den som ställer sig på tvären oftast i de större frågorna och däri ligger troligen problematiken med hela det rödgröna samarbetet.
Jag är varken på ena eller andra sidan av blocken men det går inte att blunda för de generalmisstag som de rödgröna begår och som troligen kommer att kosta dom ännu en förlorad mandatperiod.
Mina tre enkla tips för Mona Sahlin och resten av de rödgröna är:
- Dumpa Lars Ohly (nästan för sent för V nu).
- Uttalanden av enskilda partiledare inom det rödgröna samarbetet görs endast inom anvisade områden. I övriga fall ska det hänvisas till en gemensam talesperson.
- Är man oenig så ska man inte ge sken av detta genom att svara på frågor där man inte enats om en gemensam linje.
Om jag ändå ska flika in något som kan tolkas som något positivt om de rödgröna så är det att man har en utmaning framför sig och det är trots allt några veckor kvar till valet. Min förhoppning är att de rödgröna ska ge alliansen en match men inte på bekostnad av det sunda förnuftet och däri ligger mitt motstånd mot båda blocken för de anspelar på löften som bara behöver hållas om utrymmet inom svensk ekonomi tillåter det vilket är som att lova fint väder ett år framåt i tiden.
Vi ÄR på väg in i en ny finanskris förstorad av en mycket ansvarslös penningpolitik av världens regeringar. Man har överfört bankernas förluster till staternas balansräkning och därigenom skapat en kris som hotar ländernas statsfinanser. Hade man låtit storbankerna gå omkull hade man haft en hanterbar situation där de mest sunda hade överlevt. Nu lät man de mest hänsynslösa och ansvarslösa bankerna överleva och fortsätta med sin verksamhet som på nytt göder det som orsakade första vågen av finanskrisen i slutet av 2007 och början av 2008.
Jag är övertygad om att de flesta partier vet om detta och därför kan utfästa diverse löften med reservationer om sveriges ekonomiska utsikter. Synd bara att det sker på bekostnad av din röst…
Källa
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/historiskt-lagt-for-de-roda_5211177.svd
Senaste kommentarer