Eftersom jag varit på resande fot så har jag inte kunnat komplettera mitt tidigare inlägg om Nordeas kommande ”strul” med sin internetbank men vi kör med ett nytt inlägg i detta drama. Jag lägger med lite kommentarer om den aktuella valrörelsen i slutet.
Nordeas egen ”finanskris”
Varje gång likviditetskrisen i Europa hettat till senaste månaderna i år har Nordea fått bekymmer med sin hemsida och blaskorna har vaknat till liv med bevakning om detta, Länk 1, Länk 2. Vad som gör allt detta intressant är att det inte har varit några incidenter under slutet av juli för Nordea (inget rapporterat i alla fall), men så lugnade den akuta likviditetskrisen i Europa också ner sig.
Vi spolar tillbaka bandet till första incidenten (”A” på bilden nedan) som kom lagom till löneutbetalningen den 25:e maj och vad Aftonbladet skrev/citerade:
Vad beror problemen på?
Det jag har fått höra är att det är trögheter i systemet helt enkelt. Jag kan inte ge någon exakt prognos när det är över.
Andra tillfället i slutet av juni (”B” på bilden nedan), citerat från Aftonbladet:
Aldrig tidigare har störningen varat så här länge. Och som det ser ut nu består problemet. Vi har ännu inte lyckats komma fram till ett genombrott för att lösa problemet permanent, säger han.
Kunderna säger till Aftonbladet att de har problem med att komma in på internetbanken varje månadsslut. Något som Ingemar Borelius till stor del bekräftar.
– Trögheten har pågått i ett antal månader nu. Det finns någon typ av flaskhals i systemet som skapar de här problemen, säger han.
Nedan har jag åskådliggjort inlåningsfaciliteten hos ECB för det här året. ”A” och ”B” kännetecknar de två nämnda tillfällena där media uppmärksammat Nordeas problem med internetbanken. ”C” avser perioden då de europeiska stresstesterna redovisades. Jag har även lagt in frågetecken för övriga toppar där man kan undra om Nordeas tidigare bekymmer har något med det att göra. Huruvida allt detta hänger ihop eller ej låter jag vara osagt. Vad som är intressant är att Nordea haft bekymmer under en period då inlåningsfaciliteten toppat och plötsligt när inlåningsfaciliteten bottnar en månad så finns inga störningar rapporterade.
Med vetskap om att Europa nu laddar för en turbulent höst kan vi förvänta oss liknande bekymmer hos Nordea och troligen även andra banker. Det är ingen dum idé att ha detta i åtanke inför den 25:e denna månaden och kanske hitta alternativa vägar att betala räkningar, om man nu vill betala räkningarna i tid. Vad som är oroande är när man från bankens (Nordeas) sida inte (öppet) vet vad denna flaskhals beror på. Det lämnar det öppet för tolkningar såsom den jag gjort. Det vore för mig obegripligt att det skulle handla om överbelastning på grund av att för många betalar sina räkningar (i tid). Nordea har haft god tid på sig att bygga upp en IT-infrastruktur för internettransaktioner och särskilt de som äger rum den 25:e varje månad.
Valrörelsen
Givetvis är ovanstående något som faller i skugga av den pågående valrörelsen. Våra svenska politiker kommer att belysa både sina respektive manifest och hacka på motståndarnas brister. Vad som egentligen kommer bli vår största utmaning är den kommande valutakrisen (med en bakomliggande skuldkris) som kommer att sätta hela den svenska ekonomin i gungning. För de som följt diverse bloggar och sajter senaste åren, särskilt den kontroversiella sajten Zero Hedge så är detta inget nytt. Intressant nog så finns det inget nämnt varken hos E24 eller DI om Zero Hedge trots att det är en sajt med mycket stort inflytande, mer än vad man kan tro att en blogg om Wall Street och den globala ekonomin har. För de som inte är bekanta med denna sajten så kan man enkelt säga att det är mycket inflytelserik sajt med avslöjande artiklar om vad som händer på Wall Street, inom den amerikanska politiken och i den globala ekonomin.
Vad som gör hela den här valrörelsen intressant är att alliansen plötsligt leder enligt flera opinionsundersökningar samtidigt som de rödgröna mer framstår som ett gäng småpartier utan några slagkraftiga frågor. Mona Sahlin har lyckats försvaga de rödgröna i flera omgångar och med Lars Ohly vid sin sida är den socialdemokratiska floppen garanterad om en månad. Frågan man ska ställa sig är huruvida alla allianspartier klarar 4%-spärren. Gör de inte det så kan vi få ett intressant läge. Även vänsterpartiet ligger risigt till. Sist jag kollade låg de på 4,1%. Optimala vore ju för socialdemokraterna om de skakade av sig Lars Ohly och hans vänsterpack (no offense). Jag är övertygad om att Mona Sahlin förlorat en del väljare dels på grund av henne själv men troligen mest på grund av Lars Ohly och hans förlegade syn på hur ett samhälle ska se ut. Hans enträgna syn på välfärden är förlegad och hör hemma i historieböckerna. Vi befinner oss i en omvälvande period där offentliga sektorn måste minska för att lätta på bördan för staten samtidigt som man kan öka på skatteintäkterna. Offentlig sektor kostar mer än det smakar om det blir för stort och för Sverige är det för stort. Jag ska erkänna att jag inte alltid haft den här åsikten men mot bakgrund av den rådande finansiella krisen så ser jag framför mig ett behov för Sverige att minska utgifterna och där är en minskad offentlig sektor en nödvändig åtgärd.
Jag har inte skrivit så mycket om valrörelsen tidigare men jag lär få återkomma innan valet.
Källor:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7188104.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7386746.ab
http://mfc.elmberg.net/2010/08/13/har-du-nordea-och-planerat-att
http://mfc.elmberg.net/2010/05/25/nordeas-internetbank-ligger-nere-swedbank-nasta
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8928
http://www.ecb.int/pub/pdf/other/gendoc2008en.pdf
Vi är mitt inne i en likviditetskris i Europa samtidigt som svenska finansmedier fokuserar på annat. Det är anmärkningsvärt hur lite uppmärksamhet detta får trots att informationen är tillgänglig och helt öppen.
- Gå in på Europeiska Centralbankens (ECB) hemsida hemsida http://www.ecb.int
- Klicka på Statistics i huvudmenyn
- Klicka på Monetary operations i sidomenyn till vänster
- Välj slutligen Minimum reserves and liquidity
- Välj sedan lämpligt år och datafil på huvudsidan under Data on daily liquidity conditions
- Använder du MS Excel kan du öppna CSV-filen från ECB och använda verktyget ”Text till kolumner” under ”Data”-fliken för att göra om CSV-filen till kolumnddata.
Om du ändå vill se en bild så ser det ut så här:

Så här ser det ut idag. Inlåningsfaciliteten är högre och ständigt ökande än vad det var under Lehman kraschen. Jag har lagt med sista delen av 2008 som jämförelse nedan. Klicka på bilderna för en förstoring.



Senaste kommentarer