Idag fick jag ett ”erbjudande” hemskickat med det otroliga erbjudandet att ta lån upp till 250.000 utan säkerhet. Det roliga för mig (ja nu skrattar jag nästan åt allt) är att brevet kommer nu. Sist jag fick brev från Citibank var det en varningsklocka. Faktum är att det inte bara var Citibank som skickade brev under den perioden. Sedan dess har jag faktiskt varit förskonad från detta slöseri av svensk (utländsk?) skog, tills nu.

Nu ville det sig inte bättre än att exakt samma sak som skedde 2008 nu spelar upp sig på något märkligt sätt. I oktober fick vi inom loppet av två veckor helt identiska brev från Handels (facket alltså) om att skaffa deras kreditkort med förmånliga rabatter. Nu i november fick vi två identiska brev från Swedbank också inom loppet av två veckor med erbjudande om 10.000 i kredit för oväntade utgifter. Det räcker liksom inte med ett brev. Utan de skickar om och om igen tills de får sina kreditslavar. Till detta så kan man konstatera att det inte på ett ända ställe står något om ordet ”spara”. Fast vi som följt detta globala drama är ju knappast förvånade.

Jag har tidigare belyst bankernas iver att skapa krediter (a.k.a pengar från tomma intet). Vet ni hur många gånger ordet spara finns med i Swedbanks senaste erbjudande? Se själva.

Svaret är givetvis 0 (noll). Det bästa Swedbank kan erbjuda i sparande med garanterad avkastning och direkt tillgång till pengarna är 0,90% i ränta. Banken betalar alltså mindre än en spänn för varje hundring på årsbasis för att få ha dina surt förvärvade pengar hos banken. Swedbank verkar dessutom vara den bank som trycker minst på sparande vilket är mindre överraskande.

Som en intressant sak att följa framöver så förväntar jag mig en ”attack” på guld och silver som investering från bankerna vilken dag som helst nu. Givetvis kommer det basuneras ut via Dagens Industri som är aktörernas kanal ut till ”fårket” (eng. sheeple som referar till får som rättar sig i ledet och till sist blir slaktade). För att spä på denna komedi (alt. tragedi, beroende på mitt humör) så kan jag köra lite gamla klassiker som jag skrivit om, i kronologisk ordning (från nutid och bakåt):

2010-11-18:
Henrik Mitelman (chefsstrateg på SEB) skrev: ”Det enda som verkar glimma är guld, som av någon outgrundlig anledning ses som något kul trots att det varken används till något produktivt eller ger någon ränta.”

---

2010-07-29
# Av sixten b den 10 juni 2010 kl 14:34
Är det inte så att det nuvarande finansiella systemet håller på att braka ihop,och det är därför som guldet har stigit så länge? Vi har ju länge levt med ”fractional reserve banking” som ju egentligen bygger på bedrägeri,om man ska se krasst på det hela. (Bankerna har 1 krona men kan låna ut 9 kronor, var kommer de nio kronorna ifrån?) Så enligt den österrikiska ekonomiska skolan,som faktiskt förklarar dessa sammanhang ganska enkelt,utan komplicerade ekvationer,kommer detta bedrägliga system att kollapsa genom sin egen tyngd. Jag tror att vi bevittnar guldets omvärdering som pengar igen,och om jag har rätt,så borde alla ha en liten del fysiskt guld,för man vet aldrig vad som händer med pappersguldet om/när den slutliga kollapsen inträffar. Har Handelsbanken möjlighet att erbjuda sina kunder att köpa guld över disk,eller har ni åtminstone planer på det?

# Av Torbjörn Iwarson den 10 juni 2010 kl 15:37
Handelsbanken kan hjälpa till att förmedla investering i fysiskt guld, men vi erbjuder det inte själva. Vi har inga planer på att själva erbjuda handel i fysiskt guld pga den ökade risken för rån. En banks verksamhet är att kanalisera inlåning till dem som behöver låna, istället för att varje sparare ska hitta någon som vill låna. En sådan bank behöver egentligen inte något eget kapital alls, men har det för att täcka eventuella kreditförluster på utlåningen så att inlånarna/spararna kan känna sig trygga på en rimlig nivå. Detta är inte fel, utan såsom bankverksamhet alltid har fungerat.

---

2010-05-27
Jörgen Kennemar (råvaruanalytiker på Swedbank) skrev:
Det finns också uppfattningar om att det låga ränteläget och den expansiva finanspolitiken kommer leda till inflation. På så vis kan guld vara ett alternativ för placerare, säger Jörgen Kennemar.

Men med ett mer stabiliserat Europa i huvudscenariot tror han inte att det finns någon större uppsida kvar för den som vill vara med på guldresan.

– Under förutsättningarna att problemen löser sig så ligger det mesta av uppgången snarare bakåt i tiden, säger Jörgen Kennemar.

Det mest fascinerande svaret tycker jag Henrik Mitelman står för med sin oförståelse för varför guld är något att ha. Jag har full förståelse att folk inom branschen jobbar med olika instrument med olika avkastning och att guld är ett mindre önskvärt sådant i fysisk form. Men vi har inte en fungerande marknad och fiat-pengar som det fungerar idag är ur funktion. När vi ser centralbanker, investerare och organisationer samla på sig av den gula metallen och chefsstrategen för SEB ställer sig oförstående till detta (för det är DETTA som driver guldpriset uppåt) så kan jag bara skratta. Han är chefsstrateg… LOL liksom

Källor:
http://mfc.elmberg.net/2010/09/23/sist-jag-fick-erbjudande-hemskickat-fran-citibank-var-sommaren-2008-gissa-vad-som-lag-i-brevladan/
http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sparguiden/index.htm
http://www.swedbank.se/privat/kort-och-betalningar/nyckelkund-mer/index.htm?WT.mc_id=3950
http://mfc.elmberg.net/2010/11/18/dagens-citat-fran-en-chefsstrateg-pa-seb/
http://mfc.elmberg.net/2010/07/29/handelsbanken-svarar-pa-fragan-om-handel-med-fysiskt-guld/
http://mfc.elmberg.net/2010/05/27/propagandatrummorna-klamtar-akta-er-for-guld/

Så här står det hos Federal Reserve om CPFF-programmet:

Commercial paper is a critical source of funding for many businesses. In the fall of 2008, the commercial paper market was under considerable strain as money market mutual funds and other investors–themselves often facing liquidity pressures–became increasingly reluctant to purchase commercial paper. As a result, the volume of outstanding commercial paper fell, interest rates on longer-term commercial paper increased significantly, and an increasingly high percentage of outstanding commercial paper needed to be refinanced each day. This restriction in the availability of credit made it more difficult for businesses to obtain credit during a critical period of economic stress.

To address these strains, the Federal Reserve established the Commercial Paper Funding Facility (CPFF) to provide liquidity to U.S. issuers of commercial paper in the event that credit was not available in the market. By providing liquidity to the commercial paper market, the CPFF encouraged investors to resume lending in the market.

Källa till graf: Zero Hedge

Kommer ni ihåg vad Ben Bernanke sa i januari 2010?… intressanta börjar vid 2:30

Källa:
http://www.federalreserve.gov/newsevents/reform_cpff.htm

TT via E24:

Det existerar ingen bostadsbubbla i Kina, hävdar Handelsbanken i en ny rapport.
- De senaste tio åren har det byggts 108 miljoner nya lägenheter i Kina, men det är inte de som står tomma, säger chefsstrateg Erik Nielsen till Dagens Industri.

Under samma tid har 300 miljoner kineser flyttat till storstäderna. Det är de bostäder på landsbygden som de lämnar efter sig som är tomma, uppger Nielsen och säger att det inte är något att oroa sig för.

Källa:
http://www.e24.se/makro/varlden/kinas-bostadsbubbla-finns-inte_2330995.e24

För de som inte är bekanta med hur Kina ”producerar” sina BNP-siffror så kan det vara värt att veta att Kina genom att bygga hela städer kan ”producera”. När sedan BNP-siffrorna måste justeras uppåt trots att man redan byggt så river man för att sedan bygga igen. Bevis för detta finns på flera ställen, jag ger er en källa till detta via Zero Hedge:

Ever wonder how China can endlessly generate goal-seeked GDP of precisely 8.00001% year after year? Or how it can constantly find use for the massive and ever-larger surplus of warehoused commodities? Simple – never stop building. Which, apparently means blowing up empty building before they are even finished and rebuilding them. Rinse. Repeat. After all gotta keep all those construction workers from rioting, and all those USD reserves redirected into Brazilian and OZ commodities, now that China is not really buying US debt anymore.

Så för att kontra amatörerna på Handelsbanken och TTs propagandatrummor. Kina kan få fram vilka BNP-siffror de vill. Givetvis är detta inte möjligt hur länge som helst och det är där ordet ”bubbla” kommer in i bilden.

Vidare läsning i ämnet finns även nedan:
China Special (6-3): How to Interpret China’s GDP

* TT = Tidningarnas Telegrambyrå

Här är frågan och svaret i sin helhet från bloggen:

# Av sixten b den 10 juni 2010 kl 14:34
Är det inte så att det nuvarande finansiella systemet håller på att braka ihop,och det är därför som guldet har stigit så länge? Vi har ju länge levt med ”fractional reserve banking” som ju egentligen bygger på bedrägeri,om man ska se krasst på det hela. (Bankerna har 1 krona men kan låna ut 9 kronor, var kommer de nio kronorna ifrån?) Så enligt den österrikiska ekonomiska skolan,som faktiskt förklarar dessa sammanhang ganska enkelt,utan komplicerade ekvationer,kommer detta bedrägliga system att kollapsa genom sin egen tyngd. Jag tror att vi bevittnar guldets omvärdering som pengar igen,och om jag har rätt,så borde alla ha en liten del fysiskt guld,för man vet aldrig vad som händer med pappersguldet om/när den slutliga kollapsen inträffar. Har Handelsbanken möjlighet att erbjuda sina kunder att köpa guld över disk,eller har ni åtminstone planer på det?

# Av Torbjörn Iwarson den 10 juni 2010 kl 15:37
Handelsbanken kan hjälpa till att förmedla investering i fysiskt guld, men vi erbjuder det inte själva. Vi har inga planer på att själva erbjuda handel i fysiskt guld pga den ökade risken för rån. En banks verksamhet är att kanalisera inlåning till dem som behöver låna, istället för att varje sparare ska hitta någon som vill låna. En sådan bank behöver egentligen inte något eget kapital alls, men har det för att täcka eventuella kreditförluster på utlåningen så att inlånarna/spararna kan känna sig trygga på en rimlig nivå. Detta är inte fel, utan såsom bankverksamhet alltid har fungerat.

Jag förstår att bankerna inte vill ha med fysiskt guld att göra. Det skulle helt plötsligt visa att de faktiskt har något av värde förutom toalettpapper på balansräkningen. Notera att detta inlägg är kategoriserat under Ekonomi, Råvaror och HUMOR.

Varken Nordea eller Swedbank erbjuder några som helst placeringar i fysiskt guld. SEB får jag återkomma till eller om någon läsare kanske redan vet svaret på den frågan (eller snarare kan bekräfta vad vi alla redan vet).

Källa:
http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Torbjorn-Iwarson/Guld-varens-placering/

Hur dessa stresstest ska gå till har bollats fram och tillbaka. 16 banker i Tyskland uttryckte sitt stöd för Deutsche Bundesbank president, Axel Webber, som tyckte att man inte skulle redovisa allt fuffens. Man lovar transparens men vill samtidigt dölja så mycket som möjligt. Vet inte om den planen lyckas men man kan inte både ha kakan och äta den.

Jag har kallat detta för en fars och det är vad det är. Först åtnjuter bankerna skattebetalarnas medel för att tillskansa sig ”kapital”, sedan får de bestämma villkoren för den kontroll som ska visa marknaden att man kan lita på bankerna. Om möjligt så ska man också se till att dölja det som inte marknaden ”behöver” känna till.

Så här står det i det meddelandet som CEBS (Committee of European Banking Supervisors) gav ut häromdagen:

The objective of the extended stress test exercise is to assess the overall resilience of the EU banking sector and the banks’ ability to absorb further possible shocks on credit and market risks, including sovereign risks, and to assess the current dependence on public support measures.
The exercise is being conducted on a bank-by-bank basis using commonly agreed macro-economic scenarios (baseline and adverse) for 2010 and 2011, developed in close cooperation with the ECB and the European Commission.

The macro-economic scenarios include a set of key macro-economic variables (e.g. the evolution of GDP, of unemployment and of the consumer price index), differentiated for EU Member States, the rest of the EEA countries and the US. The exercise also envisages adverse conditions in financial markets and a shock on interest rates to capture an increase in risk premia linked to a deterioration in the EU government bond markets.

On aggregate, the adverse scenario assumes a 3 percentage point deviation of GDP for the EU compared to the European Commission’s forecasts over the two-year time horizon. The sovereign risk shock in the EU represents a deterioration of market conditions as compared to the situation observed in early May 2010.

The scope of the stress testing exercise has been extended to include not only the major EU cross-border banking groups but also key domestic credit institutions in Europe. The banks that have been included in the exercise are listed in the Annex. In each EU Member State, the sample has been built by including banks, in descending order of size, so as to cover at least 50% of the national banking sector, as expressed in terms of total assets. For the EU banking sector as a whole, the 91 banks represent 65% of the EU banking sector. Banking groups have been tested on a consolidated level. This means that subsidiaries and branches of an EU cross-border banking group have been included in the exercise as a part of the test of the group as a whole.

The results of the stress test will be disclosed, both on an aggregated and on a bank-by-bank basis, on 23 July 2010.
It should be noted that a stress testing exercise does not provide forecasts of expected outcomes, but rather a what-if analysis aimed at supporting the supervisory assessment of the adequacy of capital of European banks.

Källor:

http://mfc.elmberg.net/2010/07/05/ekonomikommissionaren-olli-rehn-lovar-full-transparens-for-stresstesten-men-de-ska-sjalva-valja-vad-som-ska-redovisas-farsen-fortsatter/
CEBS’S Statement on key features of the extended EU-wide stress test

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank
Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken (nyligen gått över från RMG)
Jacek Lupinski, råvaruhandlare på Handelsbanken

Höjdpunkten utser jag vara Swedbanks råvaruanalytiker som ger den mest självklara bilden en svensk bank kan ge:

Jörgen Kennemar:
Det finns också uppfattningar om att det låga ränteläget och den expansiva finanspolitiken kommer leda till inflation. På så vis kan guld vara ett alternativ för placerare, säger Jörgen Kennemar.

Men med ett mer stabiliserat Europa i huvudscenariot tror han inte att det finns någon större uppsida kvar för den som vill vara med på guldresan.

– Under förutsättningarna att problemen löser sig så ligger det mesta av uppgången snarare bakåt i tiden, säger Jörgen Kennemar.

Källa:
http://www.e24.se/business/ravaror/rusning-efter-guld_2080893.e24

Här sammanställer jag den information som finns tillgänglig för våra s.k. storbanker. Detta kan givetvis ändras så detta gäller i skrivande stund:

Swedbank:
Du kan ta ut max 8 000 kronor per gång. Under en sjudagarsperiod kan du ta ut max 15 000 kronor.

Om du har någon av symbolerna för Visa, Electron, MasterCard, Maestro eller Cirrus på ditt kort kan du göra uttag över hela världen om samma symbol finns på automaten. Fråga gärna på ditt bankkontor vad som gäller i det land du ska till innan du reser.
Mer information från Swedbank

Nordea:
I Sverige kan du ta ut upp till 5.000 kronor per gång, max 20.000 kronor under en rullande sjudagarsperiod. I utlandet kan du också ta ut upp till 20.000 kronor per rullande sjudagarsperiod, men maxbeloppet per uttag varierar beroende på lokala bestämmelser.

Ungdomar under 16 år har en automatisk beloppsgräns per rullande sjudagarsperiod på 1.000 kronor för vardera uttag respektive inköp.
Mer information från Nordea

Handelsbanken
Banker inom Sveriges gränser: Du kan ta ut belopp motsvarande högst 15.000 kr inom 4 dagar.

Kontantuttag på bankkontor utomlands (”Cash Advance”): Du kan ta ut belopp motsvarande högst 15.000 kr per uttag och dag. Lägre regionala beloppsgränser kan dock förekomma. Du måste godkänna kontantuttaget med din personliga kod.
Mer information från Handelsbanken

Jag hittar ingen information från SEB om maximalt kontantuttag så jag får återkomma om deras villkor eller om ni vet var jag kan hitta den informationen?