Har ni hört uttrycket ”generation skuld”? Det är ett uttryck för den nu levande befolkningen i Sverige som saknar grundläggande förståelse för ekonomi och hushållning med pengar (a.k.a. privatekonomi) som skuldsatt sig upp över öronen i sin okunskap om grundläggande ekonomiska principer. Grundläggande förståelse för ekonomi och hushållning av pengar kallas med finare termer för finansiell förmåga, så kallad financial literacy. Det handlar om baskunskaper i hur man hushåller med pengar samt förstår enkla ekonomiska termer för att bilda sig en uppfattning om hur ekonomin fungerar.
Riksbanken har nyligen kommit ut med en ekonomisk kommentar betitlad ”Räknefärdighet, finansiell förmåga och hushållens ekonomi”. I den beskriver man det som nu gett oss en hel generation skuldsatta svenskar. Man talar om bristande förståelse för ekonomi och hushållning av ekonomin:
Under 2010 genomförde Finansinspektionen en undersökning bland vuxna svenskar som inkluderade standardmått på både räknefärdighet och finansiell förmåga. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs några centrala resultat från undersökningen vad gäller räknefärdigheten och den finansiella förmågan hos den svenska befolkningen. Huvudresultatet är att många vuxna svenskar har dålig räknefärdighet och klart bristande finansiell förmåga.
Vill man bli riktigt mörkrädd så kan man alltid djupdyka i rapporten Räknefärdighet och finansiell förmåga av Johan Almenberg och Olof Widmark. Där redogör man några av slutsatserna från Finansinspektionens konsumentundersökning från 2010. Några av slutsatserna där var följande:
Ett centralt resultat från vår undersökning är att det finns stora skillnader avseende räknefärdighet mellan olika grupper i befolkningen. Vi finner att räknefärdighet avtar med stigande ålder, i linje med det väletablerade resultatet att kognitiv förmåga i allmänhet avtar när vi åldras. Mer överraskande är att även den yngsta gruppen, individer i åldern 18‐29, presterar dåligt på dessa frågor. En sannolik men bekymmersam förklaring är att detta är en kohorteffekt, dvs. att miljöfaktorer så som hur skolan fungerar m.m. har lett dagens unga vuxna att ha lägre räknefärdighet än vad de äldre individerna i urvalet hade när de var i samma ålder. Eftersom vi använder tvärsnittsdata kan vi inte testa denna hypotes mer utförligt, men vi uppmuntrar till mer forskning kring detta eftersom en kohorteffekt i den här storleksordningen är att betrakta som ett förhållandevis allvarligt samhällsproblem.
Undersökningen fick också uppmärksamhet, bland annat av E24:
FI är oroad över resultatet och skriver i sitt pressmeddelande: ”…skulle svagheterna hos den yngre åldersgruppen (18-29 år) bestå i framtiden så ger resultatet anledning till oro.” och framhåller behovet av större satsningar inom skolan och övriga utbildningsväsendet på matematik och grundkunskaper i privatekonomi.
I förlängningen ser FI att den enskildes ekonomi kan påverkas om kunskaperna i matematik är bristfälliga. Den som inte kan räkna rätt kan inte heller välja mellan olika sparprodukter och kan inte heller bedöma risk.
Nej, just det. Bedöma risk är en egenskap som mycket få individer besitter idag. Vad som är skrämmande är inte mängden beslut som kräver baskunskaper i matematik och allmänkunskap i privatekonomi. Det som är skrämmande är att väldigt få individer har vad som krävs för att ta rätt beslut. Det betyder att det är en hel generation av vår befolkning som saknar de baskunskaper som krävs för att undvika ta riskfyllda beslut.
Undersökningen visade också att kvinnor ofta presterar sämre än män. Detta riskerar att sätta kvinnor i bekymmer när de överlever sina män och måste ta ansvar för ekonomin. De kvinnor som har ansvar för ekonomin trots brist på grundläggande kunskap om privatekonomi utgör också ett problem. Tycker mig se konsekvenser av detta redan idag. Så sent som i mars 2011 belyste E24 problemet:
Antalet ansökningar om betalningsförelägganden i Sverige ökade under 2010 med tre procent till dryga 1,2 miljoner ärenden. Den största ökningen syns hos unga tjejer, där antalet anmälningar till kronofogden ökat mer än dubbelt så mycket som hos män i samma ålder.
Störst skillnad syns hos de allra yngsta. Antalet artonåriga tjejer som hamnar hos Kronofogden har ökat med 8 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 3,3 procent hos artonåriga killar.
Och vidare läser vi…
Det här är en förändring på marknaden som smugit sig på oss. Idag kan man konsumera artiklar på kredit som man inte kunde förut, och många av dessa är artiklar som vanligtvis konsumeras av kvinnor, säger Jan Åkerlund.
Att bara betala av 25 kronor i månaden för en vara kan tyckas överkomligt för många unga, men för många blir de ackumulerade skulderna ett problem.
– Många uppfattar krediter som någon form av inkomst, eller reserv som man kan handla för. När folk använder exempelvis ikeakort eller icakort, där du anges kredit per automatik, är det lätt att deras kostnader överstiger de intäkter de har, utan att de tänker på det, säger Jan Åkerlund på Kronofogdemyndigheten.
Vad vi ser idag är de sanna konsekvenserna av en havererad grundskola. Jag tänker inte peka finger i någon riktning men jag kan återge min egen personliga reflektion av hur detta ser ut på min egen dotters skola. Hon går i mellanstadiet och har ännu inte fått någon som helst undervisning i innebörden av pengar och privatekonomi över huvudtaget. Alltjämt som flera klasskamrater som inte ens nått tonåren går omkring med iPhones, med abonnemang (ej kontantkort) ska tilläggas.
Jag har haft flera samtal med dotterns klassföreståndare om betydelsen att lära ut vad pengar är, lära ut om privatekonomi och hur man hushåller med pengarna. Det enda jag får är ett medhåll men lektionerna i dessa ämnen lyser med sin frånvaro. Jag har slutat påpeka detta för skolan och väljer att själv lära mitt barn varför det är viktigt med privatekonomi. Det vi ser idag är bara början på en spridning av okunskap som kommer kulminera i en skuldkris för medelklassen som saknar motstycke i modern tid.
Vad är då lösningen? Jag har en lösning. Lär ut vad pengar är till och börja med och lär ut att kredit är inte en tillgång utan en skuld. Skuld är en börda som påverkar privatekonomin. Det är en hel generation som växt upp med en syn på krediter som en tillgång. Skolor och samhället i övrigt måste inta en mer fientlig inställning mot krediter och skuld. Nu vet jag att det inte kommer att hända då hela vårt samhälle bygger på skuldsättning.
Som av en händelse av stor ironi så kan man gå in på Kronofogdens sida betitlad ”Enkla knep förebygger ungdomars skuldsättning”. Där får man tips om en sida där ungdomar kan lära sig hur man undviker skuldsättning. Vet ni vad det roliga är… sidan finns inte! (priva själv klicka på http://www.kronofogden.se/ungdomar.
Klicka på bilden för en större version i nytt fönster
Okej, men om vi söker på ”Ungdomar” på kronofogdens hemsida så får vi på fjärde träffen en länk till en sida där skolor kan ta del av material för att lära ut hur man undviker skuldsättning. Vad som är intressant är att det inte finns något som helst material för grundskolan inom ämnet privatekonomi. Fast jag kan trösta er med att ämnet nu ska ingå i gymnasieutbildningarna. Gymnasiet! Vad som finns för grundskolan och då för högstadiet är material för vad man ska göra när man är brottsoffer och när man måste betala skadestånd (!!?!?!?!), kanske förberedande inför de stämningar ungdomar står inför när de laddat ner olagliga låtar? Det finns alltså inget som helst material för grundskolan i ämnet privatekonomi (jag vet, jag upprepar mig).
Lite skrämmande om du frågar mig.
Vad säger då skolverket? Ja, under ämnet samhällskunskap för 4-6 klass finns följande:
Samhällsresurser och fördelning
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Vad som avses med privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion återstår att se. Enda man får ut av kunskapskraven till kursplanen för samhällskunskap vad gäller användningen av ”ekonomi” är ”strukturer” i samhället där ekonomi är en. I övrigt lyser ordet ”privatekonomi” med sin frånvaro även där. Nedan ett utdrag av olika kunskapskraven för betygen E/C/A för slutet av årskurs 6:
Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande/relativt väl fungerande/fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka
Att jag valt slutet av årskurs 6 och inte 9 är för att privatekonomi bör finnas med som kunskapskrav i slutet av årskurs 6 anser jag. När man börjar 7:e klass är man väl bekant med termer som kredit och lån. Då är det närmast för sent om inte eleven/barnet har några förkunskaper i privatekonomi.
För vad det är värt så hoppas jag att fler föräldrar försöker banka i ordet privatekonomi i tidig ålder, för skolan gör det då inte. Okunskapen inom ämnet privatekonomi tycks genomsyra hela utbildningsväsendet och när det väl dyker upp som ämne är det för sent.
Källor:
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_nr3_11sv.pdf
http://www.fi.se/upload/60_Konsument/raknefardighet_finansiell_formaga_110126.pdf
http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/fi-matematikkunskaper-brister-hos-unga-vuxna_2607365.e24
http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/unga-kvinnors-skulder-okar-mest_2684099.e24
http://www.kronofogden.se/nyheterpressrum/nyheter/2010/nyheter2010/enklaknepforebyggerungdomarsskuldsattning.5.233f91f71260075abe8800027062.html
http://www.kronofogden.se/lararrummet.4.225c96e811ae46c823f800010064.html
http://www.kronofogden.se/lararrummet/forhogstadielarare.4.616b78ca12d1247a4b280002988.html
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor1
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Samhallskunskap.pdf
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Samhallskunskap_kunskapskrav.pdf
Tycka vad man vill om högfrekvenshandeln eller algoritmhandeln som det också kallas men den är här för att stanna. Industrin hävdar (som vanligt) att det tillför likviditet. Daytraders och andra börshandlare menar att det skapar störningar på börsen och en osäkerhet kring handeln. Man vet heller inte vilka konsekvenser det kan få när saker och ting som man säger ballar ur.
Här är några kommentarer från Dagens Industri:
Bland de mest aktiva privathandlarna, så kallade daytraders eller dagshandlare, är missnöjet stort. Datorernas intåg har kraftigt försvårat de korta affärer som varit deras levebröd.
”Det här är någonting som jag vet att privatpersoner som ligger och ”daytradar” är väldigt upprörda över”, säger Günther Mårder.
En av riskerna som Mårder själv ser med högfrekvenshandeln är att börsernas övervakning försvåras. Men enligt Anna Rasin, presschef på Stockholmsbörsen, finns det än så länge inga entydiga bevis för negativa konsekvenser.
”I dagsläget är det många som tycker, men det kanske inte finns så mycket kunskap. Är det så att det är skadligt, att det skulle visa sig vara det, så kommer vi självklart agera”, säger hon.
Ytterligare en person som är vaksam på utvecklingen är nye finansmarknadsministern Peter Norman (M).
”Högfrekvenshandel kan ge upphov till nya risker. Arbete pågår på EU-nivå och i Finansinspektionen. Den här frågan är viktig att följa, vilket vi också gör”, hälsar han via sin pressekreterare.
Enligt Lars Malmström, biträdande kommunikationschef på Finansinspektionen, finns i dag inga konkreta planer på en fördjupad granskning.
Nej, Finansinspektionen ska passa sig för att granska marknaden, man kan ju upptäcka att den är riggad.
Vem har glömt 6:e maj i USA?
Källor:
http://di.se/Default.aspx?pid=217500__ArticlePageProvider
Jag tyckte nedanstående citat taget från Svenska Dagbladet var intressant, låt oss rapa upp citatet:
Att öppna banken utan att det finns en lösning kommer att leda till en sådan likviditetspåfrestning att banken inte kommer att kunna möta den. Därför medges inga uttag.
HQ är med andra ord – och vilket är helt givet – fullt medvetna om paniken som råder bland kunderna. Totalt förvaltar HQ över 60 miljarder kronor åt sina kunder och så mycket pengar har få, om ens någon bank, i likvida medel.
Man håller därför stängt för att inte riskera att gå i konkurs när alla sparare kräver ut sina pengar samtidigt. Men att försätta kunderna i sådan maktlös position är en uppseendeväckande händelse som vi aldrig tidigare har sett i ett modernt banksverige.
Jag vill påminna om att samma situation råder hos de svenska storbankerna fast givetvis utan någon rusning (ännu). Som den eminente Cornucopia? påpekat krävs inte mycket för att även storbankerna ska hamna i obestånd, om jag inte minns fel räcker det med ett boprisras på 6%!.
Finansinspektionen påminner i mångt och mycket om amerikanska motsvarigheten SEC och det enda som numera skiljer dom enligt min mening är väl att Finansinspektionen ännu inte blivit påkomna med att porrsurfa men det kommer nog…
Ännu en gång kanske jag ska tipsa er om att ha tillgång till kontanter. Det är inte frågan om utan när vi kommer hamna i ett läge där svenska banker kommer tvingas stänga för att paniken bryter ut. I det läget vill man vara så långt bort från köerna till banken som möjligt.
Det är för den oinvigde lätt att påstå motsatsen och hävda att allt är i sin ordning. Jag kan tyvärr inte hålla med om det och därför skriver jag som jag gör. Det finansiella systemet som håller våra banker flytande är på väg att kollapsa, det betyder att marknaderna (handeln med råvaror, aktier, fonder och andra värdepapper) kommer att sluta fungera, en kortare eller längre tid. Det är givet hur det ser ut idag. De som tvivlar uppmanar jag att börja läsa utländska nyhetskällor med god insikt i läget. Bland flera återfinns Bloomberg, Daily Telegraph, Financial Times, Market Watch och slutligen den eminenta sajten Zero Hedge som är en av världens bästa källor till vad som pågår på den globala finansmarknaden.
Håll koll, var beredd och lycka till!
Källor:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/bankrusning-skulle-satta-hq-i-konkurs_5223807.svd
http://cornucopia.cornubot.se/2010/08/hantering-av-privatekonomisk.html
http://cornucopia.cornubot.se/2010/03/havstang-1357.html
Om än en blek artikel (eller ska vi kalla det ett inlägg?) så skriver Dagens Industri idag om högfrekvenshandeln på stockholmsbörsen. Precis som jag skrivit om tidigare med hänvisning till diverse källor (se källor) så är denna handel, som jag kallar syntetisk, inget annat än en ren manipulation av marknaden. Som vanligt ursäktar sig aktörerna/operatörerna med att de skapar likviditet. Frågan är var den likviditeten var den 6:e maj?
Finansmarknadsminister Mats Odell har en del att bita i. Denna diskussion är i allra högsta grad levande i korruptionens högborg, USA, men i lilla pyttelandet Sverige är det andra bullar. Först måste politikerna förstå hur dessa s.k. tillhandahållare av likviditet agerar på marknaden. Sedan måste de förstå varför de agerar som de gör (politiker har av någon anledning svårt att förstå att dessa manipulerar marknaden som det passar dem). Slutligen måste politiker komma på en lösning som förhindrar att dessa aktörer/operatörer en dag bara drar ut kontakten från nätet när börsen rasar, de ska ju trots allt tillhandahålla likviditet (LOL).
Jag önskar Mats Odell lycka till. Och om nu Finansinspektionen fick tummen ur röven skulle man undersöka vilka konsekvenser det får när dessa aktörer är direktanslutna till börsen gentemot övriga som inte har en stordator eller utrymme nära börsen till hands.
Källor:
http://di.se/Default.aspx?pid=207800__ArticlePageProvider
http://di.se/Default.aspx?pid=204794__ArticlePageProvider
http://www.e24.se/business/bank-och-finans/snabbast-vinner-pa-den-hemliga-handeln_1964179.e24
http://mfc.elmberg.net/2010/05/07/forsta-borsraset-pa-grund-av-algoritmstyrd-handel/
Senaste kommentarer