Som bloggrannen Cornucopia? skriver så handlar ”räddningspaketet” inte om att rädda Grekland utan de europeiska bankerna. Samtidigt som man gör ”allt” för att rädda de europeiska bankerna så kollapsar det grekiska samhället. Grekland jämförs nu med Weimar-Tyskland och kusliga paralleller dras mellan 30-talets tyskland och dagens Grekland. En rubrik som fångade mina blickar häromdagen var hur Militärakademin spelade upp hymnen för den gamla militärjuntan för att ”lyfta moralen”. Detta är bara ett av många tecken på det grekiska samhällets totala sammanbrott. Grekland är redan på ruinens brant men det IMF, ECB och europeiska kommissionen, den s.k. Trojkan, genomför i Grekland riskerar att få situationen att explodera.
Very quickly: some of you will have seen that Greece’s tax revenue from VAT collapsed by 18.7pc in January from a year earlier.
Nobody can seriously blame tax evasion for this. It has happened because 60,000 small firms and family businesses have gone bankrupt since the summer.
The VAT rate for food and drink rose from 13pc to 23pc in September to comply with EU-IMF Troika demands. The revenue effect has been overwhelmed by the contraction of the economy.
Overall tax receipts fell 7pc year-on-year.
This is a damning indictment of the EU-imposed strategy. Greece is chasing its tail. The budget deficit is stuck near 8pc to 9pc of GDP because the economic base is shrinking so fast.
och så slutklämmen…
Let me just add that it makes little difference whether or not Lucas Papademos secures triparty agreement today – or soon – for a debt deal.
The Greek parliament still has to vote and there is a sauve qui peut mood among MPs who don’t want to be stoned to death (metaphorically) by the polloi – hoi or otherwise.
Just det, politikerna är nu uppriktigt rädda för folket och frågan är om de vågar rösta för räddningspaketet. Det är nära lynchstämning i Grekland (vilket medierna i Sverige ännu inte vill rapportera) och allting som förvärrar det för folket kommer att göra situationen än mer hotfull och farlig för politikerna. Frågan många ställer sig är, på vems sida är militären?… dags att ge Grekland räddningspaket för att höja militärens löner (det räcker inte med att köpa flygplan, fregatter och ubåtar om man inte höjer lönerna…)
Max Keiser intervjuar Gonzalo Lira vilket resulterar i en intressant diskussion om vad ECB sysslar med, vad som händer i USA, Europa och vart man ska ta vägen om man vill slippa ha staten flåsandes i nacken.
Då var ESM-fördraget (ESM = Europeiska Stabilitetsmekanismen) undertecknat av euroländerna, åtminstone i dess nuvarande form. Det är ett smörgåsbord av artiklar som mer eller mindre friskriver ESM från allt ansvar i dess beslut. De åtnjuter bland annat immunitet, skattefrihet och undantag från nationella lagar hos de länder som deltar i ESM. I gengäld kan de när som helst begära in hur mycket kapital de vill med 7-dagars varsel. ESM utgör ett mycket allvarligt hot mot Sveriges intressen då det dessutom förutsätter att man avsäger sig sitt undantag från införandet av euron (Sverige har inget formellt undantag) och med tiden ansluter sig till euron. Just det! För att delta i ESM så går man automatiskt med på att med tiden införa euron. Jag ser här en KU-anmälan från Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet i frågan men jag låter det vara osagt om så blir fallet om och när Sverige går med i ESM.
Vi har sett detta förut, bland annat i detta klippet:
Skratta inte, detta klipp sammanfattar ganska bra hur galet allt är med ESM. Om ni inte tror mig så har jag sammanfattat några artiklar från fördraget nedan och förtydligat villkoren såsom de står i fördraget och på svenska dessutom.
Artikel 8: Grundkapital
1. Grundkapitalet ska vara 700 000 miljoner EUR. Det ska vara fördelat på sju miljoner andelar med ett nominellt värde av 100 000 EUR var, som ska vara tillgängliga för teckning enligt den ursprungliga fördelningsnyckel som anges i artikel 11 och beräknas i bilaga I.
…
4. ESM-medlemmarna förpliktar sig härmed oåterkalleligen och villkorslöst att bidra till grundkapitalet, i enlighet med fördelningsnyckeln i bilaga I. De ska i tid efterkomma varje infordran av kapital i enlighet med villkoren i detta fördrag.
Artikel 9: Infordran av kapital
1. ESM-rådet får när som helst begära inbetalning av infordringsbart kapital och fastställa en lämplig tidsperiod för dess betalning av ESM-medlemmarna.
…
3. Den verkställande direktören ska i tid begära inbetalning av infordringsbart kapital om det behövs för att undvika att ESM inte kan fullgöra en planerad eller annan betalningsskyldighet till ESM:s fordringsägare. Den verkställande direktören ska informera styrelsen och ESM-rådet om varje sådan infordran. När ett potentiellt underskott i ESM:s medel upptäcks, ska den verkställande direktören infordra kapital så snart som möjligt i syfte att säkerställa att ESM har tillräckliga medel för att oavkortat fullgöra betalningar till fordringsägare inom utsatt tid. ESM-medlemmarna förpliktar sig oåterkalleligen och ovillkorligen att på begäran betala allt kapital som den verkställande direktören infordrar av dem enligt denna punkt, varvid betalning ska ske inom sju dagar efter mottagandet av begäran.
1. För att ESM ska kunna uppfylla sitt syfte ska den på varje ESM-medlems territorium beviljas den rättsliga ställning, den immunitet och de privilegier som anges i denna artikel. ESM ska sträva efter att dess rättsliga ställning, dess immunitet och dess privilegier erkänns på andra territorier där den fullgör uppgifter eller innehar tillgångar.
…
3. ESM, dess egendom, medel och tillgångar, var de än finns och vem som än innehar dem, ska åtnjuta immunitet från varje form av rättsligt förfarande utom då ESM uttryckligen avstår från sin immunitet för eventuella åtgärder eller till följd av avtalsvillkor, inbegripet dokumentationen om finansieringsinstrumenten.
4. ESM:s egendom, medel och tillgångar ska, var de än finns och vem som än innehar dem, åtnjuta immunitet från genomsökning, beslag, förverkande, expropriation eller andra former av omhändertagande eller övertagande genom exekutiva, rättsliga eller administrativa åtgärder eller lagstiftningsåtgärder.
5. ESM:s arkiv och alla handlingar som tillhör eller innehas av ESM ska vara okränkbara.
6. ESM:s lokaler ska vara okränkbara.
…
8. I den utsträckning det är nödvändigt för att den verksamhet som avses i detta fördrag ska kunna utföras ska all egendom, alla medel och alla tillgångar som tillhör ESM vara befriade från alla slags begränsningar, regleringar, kontroller eller moratorier.
9. ESM ska vara undantagen från alla krav på att inneha tillstånd eller licens som kreditinstitut, tillhandahållare av investeringstjänster eller annan reglerad enhet eller enhet med tillstånd och licens i enlighet med varje ESM-medlems lagstiftning.
Artikel 35: Immunitet för personer
1. I ESM:s intresse ska ESM-rådets ordförande, ledamöter och suppleanter till dessa, styrelseledamöter och suppleanter till dessa samt den verkställande direktören och övrig personal åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden när det gäller handlingar som de utför i sin tjänsteutövning och ska åtnjuta okränkbarhet för sina officiella handlingar och dokument.
Artikel 36: Skattebefrielse
1. ESM:s enligt detta fördrag tillåtna tillgångar, inkomster, egendom och verksamhet och transaktioner ska, inom ramen för ESM:s officiella verksamhet, vara befriade från alla direkta skatter.
2. ESM:s medlemmar ska när så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller återbetala de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när ESM för tjänstebruk gör betydande inköp där skatter av detta slag ingår i priset.
…
4. Varor som importeras av ESM och som är nödvändiga för utövandet av dess officiella verksamhet ska vara befriade från alla importtullar och skatter och från importförbud och importrestriktioner.
5. ESM:s personal ska betala en intern skatt till förmån för ESM på löner och arvoden som utbetalas av ESM, enligt regler som ska antas av ESM-rådet. Från den dag då denna skatt tillämpas ska sådana löner och arvoden vara undantagna från nationell inkomstbeskattning.
Artikel 41: Betalning av startkapitalet
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska betalning av det andelsbelopp som ursprungligen tecknats av varje ESM-medlem ske i form av fem årliga delbetalningar med 20 % av det totala beloppet per gång. Den första delbetalningen ska göras av respektive ESM-medlem inom 15 dagar från dagen för detta fördrags ikraftträdande. De återstående fyra delbetalningarna ska var och en betalas på den första, andra, tredje och fjärde årsdagen av betalningen av den första delbetalningen.
Artikel 44: Anslutning
Detta fördrag ska i enlighet med artikel 2 vara öppet för anslutning för andra medlemsstater i Europeiska unionen efter ansökan om medlemskap som en sådan medlemsstat i Europeiska unionen ska överlämna till ESM efter det att Europeiska unionens råd har antagit ett beslut i enlighet med artikel 140.2 i EUF-fördraget om att upphäva undantaget för medlemsstaten från att införa euron. ESM-rådet ska godkänna den nya ESM-medlemmens ansökan om anslutning och de närmare tekniska villkoren i samband med denna, liksom de ändringar som ska göras av det här fördraget som en direkt följd av anslutningen. Efter ESM-rådets godkännande av medlemskapsansökan ska nya ESM-medlemmar anslutas efter deponering av anslutningsinstrumenten hos depositarien, som ska underrätta andra ESM-medlemmar om detta.
Inte för att någon eurokrat någonsin kommer lyssna på någon som fått Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap, så sent som 2001, men här är några ord från Joseph E. Stiglitz om vad som pågår i Europa och eurozonen:
I don’t doubt the commitment of Europe’s leaders to preserve the euro. But there is clearly a lack of understanding of what is required and/or a willingness to do what is required, either for ideological or political reasons. These leaders must know that austerity by itself will restore neither growth nor confidence. They must know that without growth, there will be no confidence, and the debt crisis will almost surely only mount, which is what has been happening. They must know that even if strong fiscal constraints might prevent the next crisis, they don’t solve the current one. And they must know that, as desirable as the structural reforms that are being discussed may be, they are supply-side measures when the problem in many of these countries is inadequate demand, and the time horizon required for their implementation is out of sync with the imperatives of the crisis. In short, the policy framework on which Europe is embarked—unless accompanied by additional measures that mitigate the risk of default and enhance growth—is more likely to fail than to succeed. Markets know this. The rating agencies know this. The question is, when will the political leaders recognize this and take the necessary actions?
Europeiska ledare, politiker och makthavare har misslyckats. Sanningen svider men de kommer givetvis inte erkänna det. Istället skapar de en hävstångseffekt åt sina misstag där slutresultatet sipprar ner till skattebetalarna och medelklassen i form av olika effekter från de penningpolitiska åtgärderna och besluten. Deflation, inflation, stagflation, recession och depression. Till detta kommer lagstiftning som begränsar våra friheter såsom friheten att resa, friheten att ta med sig saker, friheten att flytta pengar, ta ut pengar eller till och med betala och köpa produkter som politiker anser är ett hot (guld… någon?).
Någonstans kommer människor förhoppningsvis att ignorera laddningstiden på sin iPhone och börja gå ut på gatorna och säga ifrån. Tills dess så kan vi fortsätta drömma om en bättre värld med friheter som tidigare generation(er) åtnjutit. Framtiden ser allt annat än ljus ut. Man kan anta att vissa politiker hoppade över kapitlen i historieböckerna om 20-, 30- och 40-talet.
Vi visste att det fanns något med europakten som gjorde att nästan alla riksdagspartier ställde sig bakom den (ironiskt nog alla utom Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna). Vad kunde det vara? Kunde det vara för att Carl B. Hamilton skulle bjuda på bullar när Sverige gick med? Kunde det vara för att riksdagsledamöterna fick mindre att göra för samma eller ev. högre lön? Kanske var det för att EU är så bra helt enkelt? Nej, svaret är mer stötande och långtgående än så.
Vi börjar med följande från SVT Aktuellt:
Fredrik Reinfeldt tycker Sverige bör gå med i Europakten även om Sverige inte får vara med på euroländernas särskilda möten
Om ni inte kunde läsa det (blodtrycksfall, hjärtklappning eller andnöd) så är här ett klipp:
Nu är det ju så här att Sveriges oberoende TV-kanal lyckas trots sitt påstående om att vara oberoende inte lyfta fram den relevanta frågan: Vad ska vi med en europakt till när vi redan är med i EU? Det måste vara något eller hur? Jo, förr eller senare kommer även Sverige att få bekymmer med statsfinanserna. Det finns flera anledningar. Jag lyfter fram några här:
Hälften av svensk BNP utgörs av export av varor & tjänster.
70% av exporten går till Europa/Eurozonen.
Privata skuldsättningen är på hissnande 3000 miljarder SEK.
Finanssektorns balansomslutning uppgår till drygt fyra gånger svensk BNP.
Detta gör att även Fredrik Reinfeldt och hans hantlangare ser faran med att vara utanför samarbetet. Varför? Därför att dagens politiker tänker nämligen så här: Om vi hamnar i skiten så är det bättre att vara i skiten tillsammans än stå utanför. Sann socialistisk anda som borde göra Socialdemokraterna glada för det är ju trots allt solidariskt att hjälpa till och betala varandras skulder?
Som ”oberoende” media ställer SVT ovanligt få obekväma frågor kring EU och Europakten. Man får vända sig till brittiska Daily Telegraph för att få den dagliga dosen av hur idiotiskt allt detta är:
The text spells out for the first time that no loans will be made to governments that refuse to sign up to the pact obliging states to adhere to broadly balanced budgets – allowing only minor deficits, and this only in exceptional circumstances
Där har ni det. Anledningen till att Fredrik Reinfeldt vill skriva under pakten är så att lilleput-landet Sverige inte ska riskera att hamna utanför och bli utan nödlån efter svenska banker och finansinstitut kollapsat. Reinfeldt försöker förstås hävda att Sverige vill bidra med sin syn på budgetdisciplin och kunnande från 90-talskrisen. Det är fasaden, sanningen är avsevärt mer stötande och motbjudande som så ofta är fallet med EU, Euro, Eurozonen & det europeiska samarbetet numera. Sverige har inte mycket att komma med när den här stormen drar förbi. Det är eurokraterna som styr.
Ett scenario som målar upp sig för mig är att Socialdemokraterna drar in Erik Åsbrink i laget som finansminister (igen). Som nuvarande rådgivare för Goldman Sachs är han passande för Sverige när åtstramningspaketen ska implementeras (enligt EU, Europeiska kommissionen och IMF, också kallade för ”Trojkan”). Detta förutsätter förstås att Socialdemokraterna lär sig hur man vinner ett val.
Jag avslutar med följande: Vi vet inte vart det slutar men vi vet vart det är på väg
2011 var ett minst sagt intressant år. Låt oss kalla de för farsernas, katastrofernas, krisernas och lögnernas år. Här på bloggen har jag i mån av tid och resurser försökt redogöra för förra årets händelser och detta är resultatet. Nedan är alla rubriker för alla månader i kronologisk ordning, uppifrån och ner. Läs och begrunda förra årets händelser i Sverige, Europa och världen.
För att du ska slippa skrolla dig till döds så har jag skapat länkar till varje månad nedan:
S.O.S. Europe is sinking – Musikaliska versionen – Lika stor del av helheten som allvaret varit har även det komiska tagit. Humor har varit en av de viktigaste elementen i den soppa av rapportering som varit under det gångna året:
Via Zero Hedge blir vi tipsade om en bok betitlad The Tragedy of the Euro, av Philipp Bagus. Det är ingen liten läsning vi har att göra med. Boken är på 142 sidor och går igenom det politiska projektet som vi känner som den europeiska valutan Euro. En intressant genomgång om hur man använder kriser i Europa för att stärka det europeiska samarbetet och systematiskt installera ”teknokrater” som är satta att överse och styra upp det europeiska projektet.
Jag citerar ett intressant stycke ur verket:
In sum, the introduction of the Euro was not about a European ideal of liberty and peace. On the contrary, the Euro was not necessary for liberty and peace. In fact, the Euro produced conflict. Its introduction was all about power and money. The Euro brought the most important economic power tool, the monetary unit, under the control of technocrats.
En kort sammanfattning av arbetet ges i videoformat:
Senaste kommentarer