Ni har väl inte missat det omdebatterade inslaget där börshandlaren Alessio Rastani sa det som det var. Det tog inte lång tid innan mediaapparaten försökte smutskasta honom som en bluffmakare som egentligen ingen borde lyssna på. Bland annat Forbes och Huffington Post har försökt måla fram honom som en oseriös handlare och möjligen en medial kuppmakare sedan en längre tid tillbaka.
Så här skriver Huffington Post:
Many believe Rastani is in fact Andy Bichlbaum who created the group as a way of exposing lies and telling the truth in society.
‘Rastani’ is accused of a series of similar hoaxes including an appearance on the BBC in 2004 in which he claimed victims of the Bhopal disaster would receive compensation.
In the YouTube video from the 20th anniversary of the incident a man – who looks and sounds remarkably like Rastani – says he’s a spokesman for Dow Chemical which is paying out the money.
O’Rly? Jaja, döm själva… lika som bär?
(HAHA)
Det roliga i detta är att BBC nu gått ut med ett pressmeddelande som säger precis vad medierna inte vill höra:
”We’ve carried out detailed investigations and can’t find any evidence to suggest that the interview with Alessio Rastani was a hoax. He is an independent market trader and one of a range of voices we’ve had on air to talk about the recession.”
Intressant i sammanhanget är att han förutspådde guld- och silverkraschen vi hade i veckan som varit. Att han har en facebook-sida, en hyfsat intressant blogg och twittrar flitigt i ämnet spelar väl mindre roll antar jag. Han är en bluff helt enkelt, för att media säger det.
Tillägg: och nu har även ”Yes Men” gått ut med meddelande om att Alessio Rastani inte är en av dem:
We’ve never heard of Rastani. Despite widespread speculation, he isn’t a Yes Man. He’s a real trader who is, for one reason or another, being more honest than usual. Who in big banking doesn’t bet against the interests of the poor and find themselves massively recompensed—if not by the market, then by humongous taxpayer bailouts? Rastani’s approach has been completely mainstream for several years now; we must thank him for putting a human face on it yesterday.
Källa:
http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2011/09_september/27/statement.shtml
http://www.forbes.com/sites/emilylambert/2011/09/27/trader-or-prankster-we-called-alessio-rastani-and-asked/
http://www.huffingtonpost.co.uk/2011/09/27/alessio-rastani-hoax-on-bbc_n_983156.html
http://mfc.elmberg.net/2011/09/26/what-i-would-say-to-everybody-is-get-prepared-and-act-now/
http://www.youtube.com/watch?v=LiWlvBro9eI
https://www.facebook.com/alessiorastani
http://cornucopia.cornubot.se/2011/09/forandring-innebar-alltid-mojligheter.html
http://www.facebook.com/video/video.php?v=284602891566784
http://twitter.com/#!/alessiorastani
http://www.leadingtrader.com/
http://www.yeslab.org/rastani
Andreas Cervenka bjuder på ännu en utmärkt artikel om den europeiska bluffen som nu synats (stresstesterna).
Andreas skriver:
För en enkel utomstående som vill hänga med i de allt snabbare och märkligare svängningarna i världsekonomin är tvärtomspråket ett av de bästa verktygen. Detta tungomål, som existerat så länge det funnits makthavare, har fått ökad spridning under finanskrisen och talas i sin mest fulländade form av politiker, centralbankschefer och bankdirektörer. Ta till exempel Spaniens premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero som den 22 september i år självsäkert deklarerade att ”den europeiska skuldkrisen är över”. Redan två månader senare vet vi att det i själva verket betydde: skuldkrisen har bara börjat och Spanien ligger riktigt risigt till.
Så när Irlandsfinansminister Brian Lenihan i veckan gick ut och försäkrade att ”Irlands banker har inga svårigheter att låna pengar” var det kanske inte så konstigt att det genomskådades och ledde till att placerare försökte bli av med irländska statspapper snabbare än stöldgods. Uttalandet, ungefär lika trovärdigt som utsagan ”Charlie Sheen har inga drogproblem”, var förvisso enkel att dechiffrera med kalla fakta. Sanningen är ju att Irlands banker existerar enbart på grund av billiga stödlån från Europeiska centralbanken, ECB och massiva insatser från irländska staten.
Därmed har också den bubbla som Europa levt i ända sedan EU:s så kallade räddningspaketet lanserades i maj slutligen spruckit. En viktig beståndsdel i detta paket var en fond på 440 miljarder euro med det brysselska namnet EFSF, European financial stability facility (se analys 2/8). I sig själv en studie i finansakrobatik ska denna jättefond låna upp pengar på marknaden som sedan slussas till skuldsatta krisländer i Europa som inte kan låna på vanligt sätt.
Med denna oprövade papperskonstruktion lät sig marknaden nöjas och gled igenom hela den här sommaren med ett fånigt leende på läpparna ungefär som om räddningspengarna hade fixats fram av en armé trisskrapare i en underjordisk hangar några kvarter från EU-skrapan.
Ska vi gissa på ett nytt stresstest i början på nästa år?
Källa:
Höga insatser när EU:s bluff synas | Andreas Cervenka, SvD http://bit.ly/caEfXL
http://mfc.elmberg.net/2010/07/23/dags-att-ta-fram-trolleriladan-och-trolla-lite-dags-for-resultatet-av-stresstesten/
Vem är förvånad. När pengar talar lyssnar din genomsnittlige EU-parlamentariker och EU-kommissionär. Vi går rakt på sak!
Wall Street Journal skriver:
As part of the tests, 91 of Europe’s largest banks were required to reveal how much government debt from European countries they held on their balance sheets. Regulators said the figures showed banks’ total holdings of that debt as of March 31.
At the time, worries about banks’ government-debt holdings were fanning fears about the health of Europe’s banking system as a whole. Release of the bank data was considered the main benefit of the stress tests, which were widely criticized as being lenient overall.
An examination of the banks’ disclosures indicates that some banks didn’t provide as comprehensive a picture of their government-debt holdings as regulators claimed. Some banks excluded certain bonds, and many reduced the sums to account for ”short” positions they held—facts that neither regulators nor most banks disclosed when the test results were published in late July
Because of the limited nature of most banks’ disclosures, it is impossible to gauge the number of banks that excluded portions of their sovereign portfolios from their disclosures, or the overall effect of that practice.
But the exposure to government debt of at least some banks, such as Barclays PLC and Crédit Agricole SA, was reduced by a significant amount, according to industry officials and financial filings made by the banks. Adding to the haziness, the stress tests’ reported sovereign-debt levels differed, sometimes widely, from other international tallies and from some banks’ own financial statements..
Nu vet vi. Av de tre alternativ jag gav i slutet av juli så var det alternativ 2 och 3 som var de rätta:
- Presentera hela sanningen (nej, troligen inte!)?
- Begränsa sanningen till det som passar ECB och bankerna (troligen)?
- Skruva på sanningen och påvisa något som inte är sant (garanterat!)
Man utelämnade en del av informationen och därmed föll en del av informationen som de borde ha presenterat utanför ljuset och man körde en vit lögn, dvs allt var i sin ordning. Fast lögnen var mer bajsbrun faktiskt för det är riktigt unket när det handlar om så här stora summor.
Vidare står det:
The banks based their stress-test disclosures on a template provided by CEBS. The template asked for banks to disclose their ”gross” and ”net” exposures to sovereign risk in each E.U. country. Most banks’ disclosures didn’t define ”gross” and ”net” beyond saying that the latter were ”net of collateral held and hedges.”
The implication was that the disclosures—particularly the gross exposure figures—were all-encompassing. In a document it published along with the test results, CEBS said ”the disclosure of total exposures to sovereign debt by individual banks allows for a full assessment of their respective capital positions.”
But some banks’ figures didn’t represent their total holdings. Barclays, for example, excluded some government bonds it was holding for trading purposes. The rationale, according to Barclays officials, was that the bonds were directly related to transactions the big U.K. bank was performing for corporate or government clients, and that the holdings vary widely from day to day. Barclays didn’t disclose that it wasn’t listing its full holdings.
Excluding the bonds reduced Barclays’ portfolio of Italian sovereign debt—which the bank said was £787 million ($1.22 billion)—by about £4.7 billion, Barclays officials said. The bank’s holdings of Spanish government bonds, listed at £4.4 billion, shrank by about £1.6 billion.
Barclays said it excluded the holdings based on guidance from CEBS, which was communicated to the bank via the U.K.’s Financial Services Authority. ”We’ve done exactly what CEBS told us,” a Barclays spokesman said.
Hur var det nu med stresstesterna …
Nu kommer givetvis oron tillbaka i Europa och ja, kommer ni ihåg att det är september nu? Man har från ECB/EU/IMF lekt leken att allt är i sin ordning och låtit bankerna styra villkoren för stresstesten. Istället för att klassificera bankerna som terrorister så låter man dom styra och ställa med hjälp av maktlystna politiker inom EU/ECB och IMF.
Jag skulle vilja se EN svensk politiker på riksnivå erkänna att vi nu står på randen av en total samhällsekonomisk kollaps av proportioner som saknar motstycke i mänsklig historia (åtminstone de senaste 1500 åren).
En politiker!
Nu hävdar väl de flesta att skulle en svensk politiker gå ut och säga det skulle folk få panik. Problemet är att man gjort motsatsen. Den lånefest man skapat och som fortfarande pågår (minsta lån för konsumtion hos Swedbank ligger på 30kkr) är för att uttrycka det milt, skrämmande. Nu när smällen kommer, kommer Sverige bli nästa Island (jag hoppas du inte skrattar… såvida du inte är skuldfri).
Varför tror jag det. Det räcker att läsa lite utländska medier såsom WSJ, Market Watch, Bloomberg och givetvis Zero Hedge. Allt fler varnar nu för ett totalt sammanbrott i det finansiella systemet. Marknaderna hålls numera i liv av syntetisk handel från HFT-servrar runtom i världen tillsammans med centralbanker. Givetvis finns det en marknad men den är grovt förvrängd och det ska inte mycket till för att det ska brista. De flesta väntar på vad man betecknar som en Flash crash, det som hände 6:e maj i år och där börsen i USA mystiskt föll 10% på några minuter. Nu talas det om en systemrisk på en nivå som skulle kunna orsaka ett ras på 50-60% inom loppet av minuter. Nu börjar även kongressledamöter i USA dra i handbromsen men troligen är det för sent. Flera hedgefonder i USA har stängt dörrarna och man drar sig nu tillbaka och bort från marknaden för att det inte längre går att verka under normala villkor längre.
Detta är ingen dystopisk berättelse från andra sidan graven utan vad som pågår och man inväntar nästan bara smällen nu för systemfelet i det finansiella systemet är så omfattande att det inte längre går att reparera. Det går möjligen att skjuta på men därpå lägger man ännu mer fallhöjd.
Idag rusade guldet på nya rapporter om dess utsikter. Nya milstolpar i guldpriset var $1400 nästa år och $1600 under 2012 men en annan rapport menade att det ska upp till mellan $6000 och $10000.
Håll utkik, var beredd!
Frågan är då, vad händer i Sverige om det finansiella systemet brakar ihop. Exakt hur det förloppet skulle utspela sig kan jag inte förutsäga mer än att det centrala betalningssystemet RIX troligen stannar upp och du kan glömma allt vad korthandel handlar om, i bästa fall i några timmar men i värsta fall några dagar eller veckor. Jag har redan skrivit det men skriver det igen, ha en liten matranson på en vecka hemma och se till att ha kontanter.
Må väl!
Källa:
http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704392104575475520949440394.html
http://mfc.elmberg.net/2010/07/23/dags-att-ta-fram-trolleriladan-och-trolla-lite-dags-for-resultatet-av-stresstesten
Senaste kommentarer