Om Växjöhem hade anordnat tävlingar för finast utsmyckade tomter så tror jag vi hade legat top-3. Min sambo har gjort i ordning den så den snart har ett eget eko-system och en egen näringskedja. Vi har spindlar som får växa till sig, grodor som göder sig på spindlarna och dessutom nu sist en snok som kringlade på tomten.
För mig personligen är spindlar det äckligaste vi har på tomten, sedan är det jämställt mellan grodorna och snoken vi såg. Dock har jag lite mer respekt för ormar. Grodorna håller till på lite olika ställen. En groda är stationerad under en blomsterlåda, en annan håller till i vår hemmagjorda mur, en tredje även den under en blomsterlåda och sen finns en fjärde som hoppar omkring lite här och var. Grodorna äter ju spindlarna så dom är bra, fast om besöket av snoken är en engångsföreteelse återstår att se. Jag tycker det är trevligt med ormar så länge de låter grodorna vara.


Vad mumlar jag om? Denna gången handlar det om det som vi upptäckte strax efter vi flyttat in i vår lägenhet. Personer från Växjöhem hade berättat om hur mycket hänsyn som hade tagits till miljön och hur man återanvänt jorden från det gamla vårdhemmet ovanför backen där vi bor. Det lät sunt tänkte vi. Vad vi inte visste var att den jorden inte var helt ren. Det har tidigare varit sopor, kan man säga, från gamla vårdhemmet innehållande gamla porslinskoppar, glas, tallrikar och annat. Detta har man malt ner grovt med tillhörande jorden och strött ut som tomtjord utanför alla husen i området. Föga anade vi första gången gräset var grönt att vi skulle behöva sanera jorden. Än idag hittar vi stora glasskärvor som kommer upp efter regnet. Det är inga små glasskärvor heller. I början var det nästintill obehagligt att vistas på vår tomt oavsett vilka skor vi hade på oss.
Vi sanerade vår tomt en hel månad innan vi ens vågade gå ut på gräset utan att oroa oss. Vi lyckades fylla flera skålar med glas per plockad kvadratmeter. Jag vågar inte ens gissa hur mycket glas vi hittat sammanlagt. Vi påtalade detta för Växjöhem men kommentarerna var knappast minnesvärda. Man menade att det var så det var och att vi visste om detta. Vi visste att jorden var återanvänd men inte att den innehöll sånt här skräp. Dottern fick inte vistas på tomten själv och absolut inte utan skor.