Säg ordet “blog” (eller “blogg” för att använda svenska bokstäver), smaka på ordet, fundera över det, säg det igen och tänk.. vad betyder det för dig?
För mig är blog ordet för en dagbok på nätet, en log, en weblog eller WEBBLOGG så är alla lyckliga. På den tiden när jag hungrade efter kunskap och pluggade halft ihjäl mig för snart 10 år sedan så dök ordet upp som en benämning på sidor där man skrev en dagbok över sina tankar, idéer och funderingar. Det var inget märkvärdigt, jag vågar påstå att när ordet först myntades åkte många av våra frilansjournalister fortfarande omkring på sina Honda MT5:or.. eller Yamaha DT50:or och raggade fjortisbrudar. En annan satt och kodade kod för att köras parallellt på 1 till 20 datorer. Brydde någon av oss om ordet “blog”. Nä, inte mycket. Det var sporadiskt läsning som kom emellan mitt intresse och det jag sökte på nätet, men hur man än gjorde så bläddrade man vidare.
Idag, 2005, 10 år senare, är det lite annorlunda. Jag sitter i värmen i en garderob på Hovshaga/Lugnet och kladdar i min blog, journalisterna som växt upp och till sig skriver i sin blog, ja artister blog:ar, politiker blog:ar, affärsmän blog:ar, studenter blog:ar, barn blog:ar, ALLA bloggar. Vad är skillnaden mellan min blogg och alla hype-blogare? Min blog kunde existerat redan för 10 år sedan men jag valde att göra något på min fritid. Tydligen har datorer revolutionerat så mycket så alla har tid att blog:a inklusive jag själv. Intressant i sammanhanget är att alla kvällstidningar började blog:a nästan samtidigt. Nu hittade jag till och med en blog av Markoolio på Expressen.
Ärligt talat, varför kan man inte ha en sak för sig själv? Varför kunde inte vi normala människor ha våra blog:ar för oss själva. Politiker behöver inga blog:ar. Artister behöver inga blog:ar, journalisterna behöver inga blog:ar. Vi kan läsa så mycket om dom ändå och dom har redan sina källor från vilka det sprids den information som vi behöver veta. Det är vi vanliga människor som ska blog:a. Det är våra tankar och idéer som vi vill förmedla eftersom vi inte har kanaler genom vilka vi kan dela med oss mer än till våra nära och kära. Journalister har redan sin blaska, politiker har ju media, artister har media, barnen.. ja behöver barn blog:a? Jag orkar faktiskt inte bry mig längre. Jag tycker dock att ordet blog borde vara ett varumärke skyddat av allmäneheten och alla andra måste betala för det.



Nu är det gjort. Jag åt en Nogger Black och jag kan inte påstå att det förnimmade till något som ens kan härledas till “neger” eller “nigger”. Givetvis syftar jag på den, småpatetiska debatten kring namnvalet av denna glass. Om jag får säga vad jag tycker så är det löjligt för att inte säga ynkligt och påstå att Nogger Black kan antyda “Nigger Black” eller att texten till reklamen är skriven med “graffiti”-liknande stil. Man kan göra många härledelser beroende på vad man har för fördomar. Jag kan utan svårigheter plocka ut 10 produkter ur ICAs sortiment som jag kan förvränga för att få ord som i sig är fula, kränkande eller allmänt diskriminerande.