Musik Från Centrifugen

Då har året då alltings jävlighet jävlades snart passerat. Det är dryga två månader kvar men nu kan det kvitta. Vad har vi upplevt?

I år har jag upplevt några turbolenta händelser:
- “Bredbandskriget”
- Dottern fick insulinpump
- Hela min avdelning på jobbet såldes
- Landskrona BoIS spelade i superettan
- Borgarna vann valet

Om vi håller oss till det som kan vara av intresse så måste jag säga att det som är mest traumatiskt är två saker. Dels så spelade BoIS i superettan, för första gången på 5 år. Sedan vann borgarna valet. Det sistnämnda innebär stora förändringar i mitt privatliv vilket gjort att jag upplevt det som ganska traumatiskt.

Landskrona BoIS spelar i superettan efter att ha hamnat på kvalplats förra året och därefter förlorat kvalet mot GAIS. Man är inte bortskämd med goda resultat när det gäller BoIS. Det man minns bäst var säsongen 2002, då man fram tills VM-uppehållet ledde allsvenskan. Därefter kom skadorna och BoIS hamnade på en 11:e plats. Den 11:e platsen skulle att komma att symbolisera BoIS existens i allsvenskan för där hamnade BoIS alla åren utom förra året då man hamnade på 12:e plats och förlorade kvalet.

Men superettan är ganska mysig tycker jag. Man vill se BoIS spela i allsvenskan igen men tills dess får man nöja sig med matcherna i superettan som håller en ganska hög nivå och jag tycker det är mysigt, för de med hjärta fortsätter gå på matcherna och man vet att de som är kvar i laget är de som vill hjälpa BoIS upp i allsvenskan igen. Jag hoppas innerligt att BoIS spelar i allsvenskan om 1½ år!

Jag kommer att skriva några fler inlägg om saker som hänt detta året. Jag valde att börja med mitt kära BoIS!

Nånting säger mig att den nya regeringen kommer att ändra lagarna kring hur strejker får genomföras, för det kommer att bli många sådana annars under de kommande fyra åren.

Tro inget annat. Vad ministrarna än säger så finns det en dold agenda och den går ut på att minska fackens inflytande. Med de förutsättningar som regeringen presenterat i sin budget så kan man utan att vara ett geni räkna ut att facken får det svårt. Som grädde på moset så sparkar regeringen undan alla ben som finns för att upprätthålla den trygghet som facken står för på arbetsplatserna.

Dagens länk blir SR.se:s artikel om hur regeringen vill ta bort bidragen för utbildning som utgör hälften av de utgifter som läggs på utbildning av bland annat skyddsombuden. Man menar att facken själva får stå för den utgiften. Hur det ska gå till vet jag inte då det arbetsmiljön och arbetsskyddet är lagstadgat, hur man med mindre resurser ska upprätthålla den lagen är ju något som jag inte vet.
Läs mer

Ska jorden överleva mänskligheten eller ska vi göra som vi alltid gör, förbruka den innan vi själva går under?

Vi närmar oss slutet, skulle man kanske kunna säga. Mänskligheten har förbrukat sina chanser, sina rabattkuponger eller sitt förtroende inför en eventuell allsmäktig skapare. Vi har förbrukat våra chanser att förvalta jorden, vår hemplanet, på ett sätt som möjliggör fortsatt existens.

Det är inte utan att förvånas över denna bragd, prestation eller förmåga. Det måste ändå ses som en sådan att som människa med en genomsnittlig höjd på kanske 182 cm, normaltvikt på 70-80 kg och med varierande utseende kunna samla sig och gemensamt utvecklas till att vara delaktiga att få planeten att dra sin sista suck. Tyvärr så har vi människor inte utvecklats så mycket så vi kan förkasta våra instinkter eller primitiva beteenden. Tvärtom har vi nästintill förnekat dessa och ändå är de en så stor del av vårt liv. En så enkel sak som våra hormoner kan få människor att utföra stordåd såväl som hemska och vidriga saker. Jag kan bara föreställa mig vad Adolf Hitler hade varit om han nöjt sig med att måla tavlor. Var hade vi varit om George W. Bush nöjt sig med att vara guvernör av Texas. Tänk om Olof Palme inte blivit skjuten. Tänk om … ja, det är så mycket som fått oss dit vi är idag. Tyvärr är förklaringen ganska enkel om än komplicerad för att uttryckas i en mening. Jag tänker reda ut lite av mina tankar och funderingar nedan.

Men, vi är kvar och planeten också?
Sant, men när vi på en global nivå ifrågasätter mänsklighetens fortsatta existens så har vi ändå nått en punkt där vi måste fråga oss om vägen tillbaka inte är längre än vägen till slutet. Vi måste fråga oss om det inte är dags att fundera över vad som kan rädda mänskligheten istället för att försöka lappa ihop något som ändå inte går att lappa ihop. Jag ser inte hur vi ska kunna lappa ihop något när vi ändå inte kan dra åt samma håll. Alla tycker olika och ingen verkar vara enig om en gemensam linje. Det man vet är att planeten är hotad av mänsklighetens framtåg, både på miljön och på djurriket. Jorden är som en maskineri där “naturen” varit det naturliga smörjmedlet. Vi har kretslopp, näringskedjor och andra inslag som utgår pulsen på denna planet. Här har vi bidragit till att rubba balansen, inte bara i enda änden utan på flera sätt, från flera håll och på olika nivåer.

Man kan givetvis undra vilken väg vi ska gå men hur vi än gör så hamnar vi på ruta ett. Tyvärr är det så att det som vi kallar ekonomiska intressen ligger bakom mycket av det som gör att vi inte kan få denna planeten att återhämta sig. Det låter som ett naivt tankesätt eller en dålig ursäkt för ett problem ingen vet svaret på, men dessvärre är det så enkelt. Givetvis kan man utveckla detta vidare men sett ur ett enkelt perspektiv så är alla nationer med dess ledare måna om att inte gå misste om eventuella vinster, importer, exporter eller annat som kan gynna landets ekonomi. Man gör lite uppoffringar här och där och man säger sig ta problemet på allvar men faktum är att inga uppoffringar idag kan matcha de problem vi står inför om inte man väljer att “offra mer”.

Vem ska börja?
Bra fråga! Vem som helst, skulle jag vilja säga. Visst, vi har sophantering, miljöbilar och ekologiska produktionsmiljöer med mera. Men det hjälper inte så länge vi bara är enstaka nationer, med begränsade resurser och dessutom med begränsad makt. De länder som idag sitter på makten och den finansiella medel som skulle kunna driva oss mot en global lösning vill inte hjälpa till att få planeten att återhämta sig. Vi har länder som Indien, Kina, Japan, USA och länder i Sydamerika som har allt från vissa, till stora problem med miljön. På kort sikt drabbar det bara enskilda länder, invånare eller delar av befolkningen. Men på lång sikt så är både din och min tillvaro hotad.

Jag är ingen miljöpartist, miljöaktivist, trädkramare eller greenpeacemedlem. Jag är en tvåbarnsfar med en hyfsad utbildning och ett jobb. Jag kör en helt vanlig bil. Jag inte slått i mitt huvud eller druckit sprit. Jag har heller aldrig tagit droger. Men jag vet att det som väntar, kanske mig men framförallt mina barn är ett världsomfattande globalt hot mot miljön. Som lök på laxen så lever vi i en oviss tid av oro mellan  nationer. Vi har länder som Indien och Pakistan som krigar över ett område (Kashmir) och betänk att båda länder har kärnvapen. Vi har länder som Nordkorea med deras ledare Kim Jong Il som inte skyr några medel att använda sina kärnvapen. Vi kan nog tacka Kina för att Nordkorea håller sig i skinnet. USA som agerar världspolis och skapar oro med sina påstådda “krig mot terrorismen”. Mitt i allt detta så finns det ledare i länder som inte bryr sig om vad som händer i omvärlden men som likväl skapar oro i sitt eget land. Jag vågar påstå att det är ett omöjligt uppdrag!

Finns det hopp?
Nej, det finns det inte. Jag ser inte hur vi kan komma till en punkt där alla är överens om att lösa ett globalt problem. Vi kan inte ens enas om saker som för mig är petitesser jämfört med vad som väntar. Dessutom har vi inte ens nämnt de hot som finns i yttre rymden. Vad har vi för hot från rymden då? Jo, vi har solstormar som spyr ut plasma ut i rymden och som är ett stort hot mot våra satelliter, astronauter, vårt eget elnät och all elektrisk utrustning (oavsett om det är inkopplat eller ej till elnätet!). Detta skulle givetvis får otroliga konsekvenser för vårt dagliga liv. Vi har kometer och annan materia från rymden som skulle få allvarliga konsekvenser om det nådde oss. Jag drar inte upp allting som hotar oss man kan spekulera länge i hur oskyddade vi är och då har jag nog bara räknat in det som hotar oss oavsett hur vi påverkar miljön.

Vad som är mest skrämmande är alla ursäkter för att fortsätta och försämra förutsättningarna för en återhämtning. Det är lite av orsaken till att jag inte tror det finns hopp för oss. Vi människor har gjort oss beroende av olika faktorer, tillämpningar och annat som gör att vi kan inte gå tillbaka till en tidigare punkt. Då skulle vi behöva gå tillbaka flera hundra år. Det skulle inte gå helt enkelt. Vägen tillbaka är helt enkelt för lång. Man kan givetvis tro vad man vill men efter att ha sett och hört vad världens ledare säger om det “eventuella hotet” från framtiden så hyser jag inga hopp för mänskligheten.

Hur långt kvar har vi?
Det är ingen som vet hur långt kvar vi har kvar att existera på denna planeten. Vem vet, kanske lär vi oss att anpassa oss till de förutsättningarna som framtiden har att bjuda på. Vi har anpassat oss till naturkatastrofer tidigare. Vi överlevde istiden och annat som hotat oss. Nu är det kanske inte så mycket förutom istiden som hotat oss men från tid och otid så har delar av världen om än i liten skala varit hotat av diverse naturkatastrofer. Jag hyser dock inga hopp då jag ser att vi inte förvaltar de chanser vi får. Det finns en liten skara människor som har insett hotet i framtiden och som driver frågor men få vill lyssna och de som lyssnar lyckas inte driva frågan på en nationell nivå. Visst man lyckas driva igenom “protokoll” och “avtal” men inget är så drastiskt att det har en inverkan. Förresten, vad gör det om vi källsorterar när Kina börjar slänga sina cyklar i diket och börjar köra bilar nu? Vad är nio millioner invånare mot över en miljard i Kina.

Nä, minna vänner. Jag hyser inget hopp för mänskligheten. Min tröst är att ju fler som vet om detta desto större hopp finns det. Ligger en viss ironi i detta.

Mina damer och herrar, får jag lov att presentera, sveriges nya sysselsättningspolitik..

Med den nya regeringen kommer en ny generation av människor med en annan syn på moral, politik och ekonomi. Dom ser inte det som du och jag ser. Dom vet inte hur DU har det och dom vet med all säkerhet inte hur JAG har det. Men så är det, vissa är nöjda andra inte. Jag har aldrig varit nöjd med politikers sätt att bete sig så jag antar att det jämnar ut sig.

Vi vet att borgerliga bara sitter en mandatperiod. Får ofta höra att “det tar längre tid än fyra år att rätta till allting”, men det är kvalificerat skitsnack. Vill man föra en politik som på ett så drastiskt sätt missgynnar den lilla individen och de som har det svårt i samhället så får man räkna med en whiplash-effekt om fyra år. Det kommer att slå tillbaka hårt.

Jag kan förstå att man måste genomföra en del drastiska förändringar och en del tuffa beslut men att på det sättet som man gör offra så många individer för en politik som bara gynnar de som tillhör övre halvan av “maktpyramiden” är nästan skrämmande. Man vill också höja a-kasseavgiften, göra den obligatorisk och ta bort möjligheten att dra av fackavgiften från deklarationen. Med detta skrivet så vet varenda en som har något hum om vad facket är att detta är ödesdigert.

Vad moderaterna vill är helt enkelt att minska fackens inflytande och därmed öka arbetsgivarens. Man döljer dock detta genom att skylla på de skattevinster man gör genom att genomföra dessa förändringar. Man finansierar det som är det enda moderaterna kan erbjuda vid varje val, och det är skattesänkningar.

Med detta skrivet så vill jag bara säga att det blir fyra år av hårda strider på arbetsmarknaden, ni som vet av er att ni inte är medlemmar i facken bör gå med och ni som är medlemmar bör överväga nackdelarna med att gå ur. Det handlar nu mer än någonsin om solidaritet, fackens överlevnad och din och min rätt till ett värdigt liv. Med borgerlig politik kommer vi att se ett systemskifte i detta landet som enbart gynnar de som är rika. Att vara “rik” är ju ett generellt och relativt begrepp men vad det handlar om är vilken sida av en dragen linje man tillhör. Har du inte kapital på kontot eller tillgångar bundet i annan form så har du troligen en framtid att vänta som inte är så ljus om man ser till ekonomin.

På lång sikt så minskar man köpkraften för de med sämre förutsättningar. Man krossar även möjligheterna för dessa familjer och barn att utvecklas med en tryggt socialt skyddsnät i grunden. Det handlar inte om att man vill mygla, man vill bara ha en trygghet att falla tillbaka på om något händer och det skyddsnätet blir avsevärt försämrat från och med efter nyår.

Vad gäller myglet eller fusket så kan man räkna med att det ökar, det är mer sunt förnuft än något annat som jag baserar det på. Ju mindre pengar man har att tillgå desto större chans och möjligheter ser man i att hitta luckor, fuska eller på annat otillbörligt sätt få in pengar.

Kära vänner, läsare och bekanta

Om fyra år är det röda vindar som blåser, frågan är bara om det inte är för sent då?

Något i den stilen skulle man kunna uttrycka sig nu när budgeten landat. Det är inte utan att förvånas över att borgerliga alliansen så brutalt genomför drastiska förändringar. Som alltid, som historien visat så lovar man skattesänkningar, vilket folk köpte. Man lovade pigor till ett reducerat pris, man lovade även en och annan slant men bara om man hade arbete.

Jag engagerar mig sällan i något om jag inte brinner för det. Det är väl så det ska vara, ska man engagera sig i något måste det vara med hjärta. Jag har varit delaktig som fotbollssupporter, jag har varit engagerad fackligt som fackombud men jag har aldrig engagerat mig i politiken. Jag har ansett att politik handlar om “ryggkliande” och klubbar för inbördes beundran. Dessvärre så tror jag att det är så med det mesta i livet tyvärr. Man måste acceptera att “följa strömmen” ibland för att sedan få strömmen att ändra riktning. Det är kanske inte så mycket “tyvärr” i det men det är en process som kan ta tid och som kräver man engagerar sig med sitt hjärta.

Jag funderar faktiskt på att ta upp mitt gamla “intresse” och om inte engagera mig fackligt så i så fall politiskt för om det någonsin behövs folk som driver fackliga frågor och politiska frågor så är det nu när högerspöket lämnat garderoben. Säga vad man vill om den borgerliga politiken men historiskt så kan man se att det sällan gynnar den “lilla ensamma individen”. Ordet solidaritet är inte ett giltigt ord i den borgerliga vokabulären. Förvånansvärt många har glömt de insatser som gjorts av individer och grupper inom fackliga rörelsen. Folk tenderar att glömma bort sin historia. Facket behövs, facket är din livlina i detta politiska rävspel där allting handlar om att ge tillbaka makten till arbetsgivaren och till dem som står över dom.

Jag får be att återkomma i frågan men räkna kallt med att facken har decimerats om fyra år. Vi står också inför en avtalsrörelse utan dess like. Aldrig, iaf under min livstid har borgerliga så kraftfullt gått till angrepp mot den fackliga rörelsen. LO, TCO spelar ingen roll.. vi står inför ett “krig” och det krävs att vi rustar och går ut och ger järnet!

Alltså, när det gäller mygel så spelar det ingen roll om politikern är moderat, folkpartist eller socialdemokrat, jag blir lika arg för det. Nu har man ertappat inte mindre än FYRA politiker (än så länge) som inte har betalt tv-licensen. Dessutom tycks det i mer än ett fall vara ett medvetet val.

Först ut var kulturministern Cecilia Stegö Chiló som blir ansvarig för etern, sedan var det Maria Borelius våran kära handelsminister. Sedan har vi migrationsministern Tobias Billström, som vill avveckla hem-pc för att det är för kostsamt för staten (dessutom baserat på en felaktigt uträknad statistik från statskontoret). Slutligen har vi nu också Johan Forsell, ny stabschef för regeringen.

Läs mer om deras ursäkter:
Cecilia Stegö Chiló betalar tillbaka, så dags eller?
Maria Borelius och Thomas Billström har inte heller betalat, hoppsan!
Johan Forsell på DN.se

Nu undrar jag, varför ska jag betala skatt? jag är ju inte nöjd med politikerna, vore ju ett resonemang i sann Billström-anda.

Nä vet ni va ni som är politiker är för mig, NI ÄR ALLA LIKA STORA KOLSUPARE!

Jag vill bara göra er uppmärksamma på att jag har registrerat en ny domän.