Loading ...
.. så känns det idag. Att vara en pissmyra på någons mockaskor.. och dessutom utan chans att irritera. En del vet om mina bekymmer med myndigheter, nej oroa er inte (som om ni ens skulle försöka) det är inga kriminella handlingar från min sida. Det är snarare myndigheterna som bryter mot ett antal svenska lagar och ett antal FN-konventioner. Det är som vanligt för oss obetydliga i nedre delen av den sociala pyramiden. Nu handlar detta inte om mina bekymmer med inkompetent folk på höga positioner eller på myndighetspositioner. Mitt syfte idag är att understryka det faktum att man är totalt värdelös.
Jag har aldrig varit en rövslickare och kommer nog aldrig att vara det heller. “Dummar” sig en myndighet så får dom smaka på batongen. Jag kan heller inte smöra, jag är dålig på sånt. Jag föddes inte med talangen att vara socialt accepterad. Faktum är att jag är ganska tråkig. Jag är en underhållare men bara för de som är i min närhet, de jag känt en längre tid. Min oförmåga att “bryta isen” är sämre än någon annans skulle jag tro. Att jag kommit så långt som att vara sambo och ha två barn är imponerande för att inte tala om helt fantastiskt för en så trist människa som jag. Man har ett jobb, ett hyfsat sådant. Man får vara glad att man har ett jobb, och ett där man använder det man har i huvudet. Känns skönt att intellektet får uttrycka sig i tal och skrift och dessutom få betalt för det. Tyvärr finns det folk som inte har något inuti sin skalle som får betalt och avsevärt mer än jag. Sen finns det dom som använder sin kropp, och givetvis avarter i hur mycket dessa får betalt. Man minns jobbet på Posten, där man, om man fortsatt, hade varit handikappad vid 30-års ålder och för vilka pengar? Skitpengar. Sedan finns de dom som använder sin kropp, riskerar att skada den och få men för livet. Ja, kalla det vad man vill men jag säger bara Zlatan Ibrahimovic.
Häromdagen snackade vi om rich-kids på jobbet och det faktum att dessa lever i en helt annan värld. Det är bara att ta en runda förbi Stureplan i Stockholm. Nu vet jag av erfarenhet att stockholmare, utan överdrift och definitivt många av dem, har en bild av sig själva som överlägsna eller mer förmögna att åstadkomma något än andra i landet. Av någon outgrundlig anledning är stockholmare oförmögna att förstå att det finns städer utanför Stockholm som också har folk, och dessa är många gånger (om inte nästan alltid) smartare, än den generelle stockholmaren. Det är helt fantastiskt att höra en finansräv från Stockholm prata. Har ni gjort det någon gång? Det är helt otroligt, dessa människor har fått en världsbild sedan de var små tydligen som är så förvrängd att de hamnar i chock när man berättar något “normalt” för dem. Exempelvis ska dessa “kapitalister” alltid använda engelska uttryck. Jag vill inte skriva vilka uttryck det handlar om men det är skrämmande att när dessa ska försöka hitta svenska översättningar till sina engelska uttryck så hittar dom ej några trots att orden dom söker är så enkla så min dotter använder dem i dagligt bruk.
Vem är jag idag? Jag är en värdelös, betydelselös individ som bara driver omkring i tid och rum och försöker försörja det lilla jag håller kärt. Mina mål i livet är starkt begränsade på grund av människor i min omgivning och min förmåga att ändra något är begränsat till mitt handikapp, mitt sociala handikapp. Någon ändring ser jag inte och det faktum att alla företag och myndigheter (ingen nämnd, ingen glömd) ska jävlas, luras och bara driva gäck med en gör en bara ledsen. Men återigen, vem är man, en värdelös individ. Jag lär aldrig få uttryck för mina åsikter mer än när jag ska rösta vid nästa val. Det blir troligen (som alltid) en blank röst för det finns inga politiker i världen jag skulle rösta på. Ingen håller vad de lovar och vad de lovar, lovar de enbart för att vinna valet sedan kan det gå hursomhelst.
Jag pratade med morsan över telefon och vi diskuterade saker som händer i världen och kom överens om att det finns en liten skara människor i övre skicktet som lyckats roffa åt sig makt och pengar och det är ju som en karusell det där. Har man väl kommit in så trillar man inte ut förrän man mår riktigt illa. Det är bara att se på chefer som får sparken för att de myglar och skämmer bort sig i media. Vad händer med dessa? Jo, de får nya toppjobb. Företag vet väl hur mycket de kan mygla så då får de chansen. Det är lite som med rövslickare, de lyckas alltid oavsett hur fula metoderna är.
Undrar vilken nivå man tillhör..?
