Ja, vad säger man till en tröstlös tjej som blivit lovad något men två gånger nekats detta på grund av naturens lagar!?
Vi åkte till Tingsryd och Börjes som hade jubileumsinvigning. Jag orkar inte skriva om allt men den stora händelsen var aktiviteter på stora scenen och sedan ponyridning. Vi stod vid scenen och lyssnade på Mojje (inte dokusåpamesen utan den RIKTIGA Mojje). Pernilla Wahlgren skulle också delta men hon var försenad med flyget från Stockholm så vi fick vänta en timme extra. Det gjorde inget för vi hade kul vid scenen. Innan dess hade vi varit i affärerna och handlat lite. Lilltjejen fick besöka en leksaksaffär där vi handlade en ponybok åt henne. Dessutom fick hon titta på paraden som gick förbi några gånger. När vi handlat färdigt gick vi till scenen där Mojje höll igång i väntan på huvudpersonen, Pernilla.
När vi stått vid scenen en timme och lyssnat och dansat så bestämde vi oss att leta upp ponyridningen. Vi gick omkring en stund innan vi kom fram. Givetvis var det en hyfsat lång kö men vi ställde oss där. Min lilla tjej väntar ivrigt på att få rida och vi pratar om hästar och vilken häst hon skulle rida om vi fick välja. När det är två kvar i kö börjar ena hästen balla ur och ville inte vara med i leken längre, troligen kände den av vad moder natur hade att servera. Vi väntade ivrigt eftersom det var en häst kvar, men eftersom båda tjejerna ville göra ridningen tillsammans så gick det inte. Barnen framför oss gick iväg medan vi stod kvar eftersom det verkade vara på gång. Då bestämde sig idioten moder natur att smälla ner några åsksmällar lite längre bort så det mullrade lite. Då bestämde flickorna med hästarna att ge upp eftersom deras hästar var så oroliga vid det här laget så någon ridning blev det inte tal om, jag kan inte klandra dom för jag vettikatten om jag vågat släppa upp min dotter på någon av dom oroliga hästarna.
Nåväl, vi tänkte, om vi inte fick en ridning så kunde vi åka häst o vagn eftersom det pågick. Vi ställde oss i kön, som inte existerade, dvs vi var först. Då kommer vagnen och då plötsligt börjar det regna. Gissa vad som händer. Jo men visst, det gick inte att åka häst o vagn heller. Där står vi med en 5-årig tjej som väntat i oändligheter (längre en köerna denna dagen) på att rida eller åka med en häst och blir nekad TVÅ GÅNGER. Som flugor på skiten så störtregnar det så jag får kubba satan för att hämta bilen, in med ungarna i bilen och köra hem. Givetvis gav Pernilla (som kom till slut) och Co upp när det pissregnade så det var inte ens lönt att tänka på någon kompensation åt denna lilla tjejen.
Jag har bara en sak och säga om denna dagen, utöver det roliga.. FYFAN!!!
och till moder natur har jag bara en sak och säga just nu..

